Tufft, tufft, fortstatt tufft för dagstidningarna. Enligt senaste Internetbarometern från TU minskade morgontidningarnas webbintäkter med hela 16 procent under tredje kvartalet 2009. Storstadstidningssajterna minskade med 18 procent jämfört med samma period föregående år. Landsortstidningssajterna minskade med 12 procent.

- Ökningen av den totala internetannonseringen kommer huvudsakligen från köp av sökord och där ligger tyvärr inte dagstidningssajternas affär idag, säger Fredrik Rogberg, branschanalytiker på TU Int i ett pressmeddelande, och späder därmed på branschens farhågor om att deras affär nu verkligen är i gungning i den bemärkelsen att det dem tidigare kunde ta betalt för, går inte längre att ta betalt för.

Allt färre vill köpa deras prenumerationer och lösnummer. Allt färre vill annnonsera i deras pappertidningar. Ytterst få om ens någon vill köpa tillgång till innehåll på nätet. Och om vi får tro Internetbarometern rätt så verkar nätannonsörerna också svika.

I en undersökning om “gratistidningarna som skräp eller demokratiskt tillskott, som presenterades av Wadbring på Dagspresskollegiet under TU’s branschdagar, framgick det att 79% av 34-åringarna prenumererade på en dagstidning år 1986. År 1997 var det bara 55% som gjorde det. Och för ett par år sen så är det bara ca 40% som gör det.

I USA är det bara drygt 30% som läser dagstidningar enligt PEW.

Men visst finns det ljus på den annars nattsvarta himlen, som ändå ingjuter lite hopp och mod. Men trenden är smärtsam: Den befintliga affären sviktar, en ny måste hittas, snabbt.

För inte länge sen åt jag en lunch med Martin Jönsson, red.chef på SVD.se, som menade att de har inäkter på otroligt mycket annat än kärnverksamheten, sälja annonser och tidningar. Om jag inte mins fel så sålde SVD t o m köksknivar. Alla dessa sidoaffärer ger än så länge bara marginella intäkter. Men man vet aldrig? Eller så vet man det… för tror vi verkligen att framtiden hos tidningshusen ligger i att sälja alltifrån resor till köksknivar? Nej, det tror vi inte.

Utvecklingen för morgontidningssajterna under de tre första kvartalen kan jämföras med den samlade totala internetannonseringen som enligt IRM ökar med 4 procent. En inte allt för vågad gissning är väl att dagstidningarna som en del i sin reform i möljigast mån kommer att följa efter annonsstålarna. Dit dem sticker, dit kommer dagstidningarna också att vilja ta sig.

Sent from my iPhone

Det är dagens tema för Otto Sjöberg (TV4), Peter Fellman (Di) och Olle Lidbom (Vassa Eggen) på #Internetdagarna.

Sent from my iPhone

I går kväll presenterade Jan Lindow (MS&L) och Kaj Flick (Precis) de bidrag som nominerats i årets upplaga av Spinntävlingen.

Spinn är som bekant en tävling i effektiv svensk marknads-PR. Med marknads-PR avses marknadskommunikation i icke-köpta (publicitet, seminarier, internet, ambassadörer etc) och egna kanaler (webb, e-mail, nyhets- brev, föreläsningar etc) som har som syfte att driva försäljning.

Årets upplaga av Spinn är det sjätte i raden, och lockade hela 138 bidrag vilket är rekordmånga. 38 bidrag nominerades och ges därmed chans att vinna någon eller flera av de sex disciplinerna. Och de nominerade är:

Årets B2B-kampanj

Bite Communication “Påverka T9-ordboken”
Prime PR “Matsilvret”
Studentbyrån “Berghs Live”
Volontaire “The Impossible Pitch”

Årets Experiential Marketing

AWB “Grolsch Block Party”
Hill & Knowlton “Från frityr till djupa toner av krusmynta”
MS&L & UMG “Oasis of Light”
Prime PR “K-baren”
Studentbyrån “Berghs Live”

Årets Integrerade kampanj

Agency “Färjan”
Berntzon Bylund “Kia Soul”
Domingo PR “Blogguppropet”
Ester “Vart tar 100.000 kondomer vägen i sommar?”
Jung Relations “Pärlan”
Prime PR “Sveriges största fika”

Årets Word-of-mouth-kampanj

JMW Kommunikation “Maoglasögon”
Jung, Peacock & Lonely Duck “Welcome to the list”
Prime PR “Moodie”
Prime PR “Kenny Begins”
Prime PR “Sveriges största fika”
Prime PR “Lys upp”
Prime PR “90 Day Store Experiment”
Wenderfalck “Tubemusic”

Årets Digitala-kampanj

Domingo PR, “Blogguppropet”
Edelman PR “Hur man lär 100.000 svenskar dag om batteriinsamling”
Jung, Peacock & Lonely Duck “Welcome to the list”
K Communication ” I Love IKEA”
Prime PR “Kenny Begins”
Syrup ” Sveriges svenskaste jobb”
Åkestam Holst ” Stefan the Swopper”
Åkestam Holst “How Hetero”

Årets Konsument-kampanj

Care of Haus “1000 jobb”
Edelman PR “Hur man lär 100.000 svenskar dag om batteriinsamling”
Goodybag “Single & the City”
Jerlov Kommunikation “Barnsäkerhetens år”
Jung Relations “Pärlan”
Prime PR “Sveriges största fika”
Prime PR “Moodie”

Jan Lindow, VD för MS&L säger i ett pressmeddelande:

- Vad som är roligt med årets Spinntävling är bredden av byråer som har anmält sig och blivit nominerade till galan. Dessutom är det inte bara rena PR-byråer som har anslutit sig till tävlingen utan även reklambyråer och marknadsavdelningar.

Beträffande sistnämnda så har det givit upphov till livlig diskussion huruvida man bör blanda kommuniktiva discipliner, eller inte. Men det lär tiden utvisa.

Idag släppte World Internet Institute (WII) sin efterlängtade rapport “Svenskarna och Internet 2009″. Rapporten som varje år kartlägger Internetanvändningens utveckling och förändringar hos den svenska befolkningen.

Av rapporten framgår att användningen av Internet ökar numer endast marginellt, men har å andra sidan blivit betydligt mer frekvent. Idag använder hela 62% av befolkningen Internet dagligen att jämföra med 49% av befolkningen år 2007 och och 25% år 2003.  I åldersgrupperna 16 – 35 år är idag över 80% dagliga användare av Internet.

Inte helt oväntat är ungdomarna mellan 16 och 25 år de flitigaste internetanvändarna både vad gäller frekvens och tid. För den genomsnittlige internetanvändaren är de sk nyttotjänsterna som används på Internet. Men för de yngre internetanvändarna är Internet lika mycket ett underhållningsmedium som ett informations- och kommunikationsmedium.

Beträffande kommunikation så står sk “communities” för det stora genombrottet. Enligt rapporten finns det nästan tre gånger så många communitymedlemmar idag, jämfört med 2007. Totalt är 39% av Internetanvändarna medlemmar i en community idag. Och – ja – det är de yngre som socialiserar sig men av rapporten att döma så verkar även medelålders börjat intressera sig för sin omgivning. I åldrarna 36-45 år har det skett en fördubbling jämfört med 2007.

Även när det gäller Internettelefoni, instant messaging och deltagande i chattrum är ökningen stor med cirka 10 procentenheter. Andelen som bloggar har nästan fördubblats, men nivån är fortfarande mycket låg.

Den mesta kommunikationen riktar sig till nära vänner. Olle Finndahl som ligger bakom rapporten menar i sammanfattningen av den att det kan tyckas paradoxalt så Internet – world wide web – är ett globalt fenomen. Men icke. Bara på pappret. Internet används för kommunikation med nära vänner som man också träffar i det vanliga livet. Ex Instant
messaging, bloggar och även e-posten riktar sig i första hand till nära vänner.

Frågan är vad en “nära vän” är? Jag vill själv inte påstå att mina 400 “vänner” på Facebook är “nära vänner”. Men visst är de viktiga i någon mån. Och vi håller kontakten.

Olle menar i sammanfattningen att “det nya med Internet är att vänkretsen kan vidgas avsevärt från det relativa fåtal som utgör de nära vännerna, till mer avlägsna vänner och bekanta. Dessa mer avlägsna bekanta, som man kan hålla viss kontakt med via Internet, finns med som adressater både för e-post, instant messaging och bloggar. De återfinns också i de sociala nätverken. Man får reda på vad som händer med dem och deras tankar och åsikter. Resultatet är att de personliga kontakterna har fått en ökad betydelse som källa till information. Ju mer aktiv man är på nätet och ju mer engagerad man är i de sociala nätverken, desto viktigare blir de personliga kontakterna.”

Helena tar emot diplomet som kan komma att ge en guldmedalj under Spinngalan den 19 november.
Kaj Flick från Precis gratulerar.

Sent from my iPhone

Det här är PR när den är som allra bäst. Eller åtminstone roligast. För ganska exakt en månad sen så lanserades den sk “Rolighetsteorin” intiterad VW och skapade av reklambyrån DDB i Stockholm. Vilken succé!

Tanken med hela spektaklet är “att något så enkelt som glädje är det absolut lättaste sättet att få människor att ändra på sig.”

Och kul är det. Och ändrar sig gör dem. Och viralt är det. Kolla själv.

Tanken är helt briljant. Jag blir alldeles varm i hela kroppen när jag ser folk reagera på VW och DDB’s påhitt. Och den virala spridningen låter inte vänta på sig. Här har ni. Och är är några andra bloggar om det. Sprid vidare. Hittills har miljontals sett de svenska och engelska versionerna. Min tro är att detta bara är början. Det här konceptet kommer att bita sig fast som självaste ICA-stig, även om jämföreslen är usel.

Pianotrappan: ”Ta trappan istället för rulltrappen eller hissen och må bättre” är något man ofta hör eller kanske läser i söndagsbilagor. Få om ens någon människa har följt detta råd. Kan vi få fler att ta trappan än rulltrappan en vanlig dag i Stockholm genom att göra det roligare att ta trappan? Resultatet ser du här.

Världens djupaste soptunna: “Att slänga skräp i en soptunna istället för på marken borde rimligtvis inte vara så svårt. Förvånansvärt många misslyckas ändå med detta. Kan vi få fler att slänga skräpet i soptunnan istället för på marken genom att göra det roligare? Resultatet ser du här.”

Tomglasspelet: “Det är många som pantar flaskor och burkar. Betydligt färre återvinner glas. Kanske för att det är tungt, kanske för att man inte får något tillbaka. Förutom möjligtvis ett gott samvete. Kan vi få fler att återvinna sina glasburkar och flaskor genom att göra det roligare? Resultatet ser du här.”

Vad vill VW få ut av det hela? Med stor sannolikhet framstå som ett gott (och lite roligare) företag som förändrar världen till det bättre. Good enough! Och den omedelbara kopplingen till bilarna finns, t o m explicit om man letar lite på Rolighetsteori-sajten. Där i en liten banner står det: “Se hur Volkswagen använder rolighetsteoring i sina bilar.” Klick och läs introt till VW-sajten: “Vi tror att det enklaste sättet att få fler att köra miljövänligt är att göra det lite roligare.”

Bravo!

Den genomsnittliga upplagan för landets dagstidningar minskade med över 10 procent under perioden april till september i år jämfört med samma period i fjol. Det rapporterar AFP, med spinn off i bl a EditorsWeblog

Störst tapp stod den redan extremt hårt pressade SF Chronicle för på nästan 26 procent. Medan den enda tidning som visade en ökning av The Wall Street Journal med blygsamma 0,6 procent.

Martin Jönsson, redaktionschef på SVD (@MJSvD) skriver nyss på Twitter:

“Om vart fjärde tidningsex försvinner på ett år (SF Chronicle) är det inte överdrivet att tala om marknadskollaps.”

Även om det ser betydligt ljusare ut för SVD så vet jag att det är en i raden av svenska dagstidningar som står på helspänn för att “tsunamin” ska rulla in i Sverige.

Med anledning av den diskussion som pågår om hur företag ska förhålla sig till den sociala webben för att gagna sin affärsverksamhet, så kan jag inte låta bli att visa upp den gamla klippet från marketing-gurun Seth Godin:

“Om du har 5000 följeslagare på Twitter bara för att du drar dåliga skämt en gång i timmen, så är det knappast bra för din affärsverksamhet.”

Seth Godin menar att den sociala webben fullkomligt översvämmas av en massa ytliga konakter som inte betyder någonting. Och uppmanar oss alla att fokusera på verkliga relationer som betyder något.

Hos mig slår han in öppna dörrar. Hur ser ni på saken?

Aldrig någonsin tidigare har man kunnat vara så social som idag. Men hur social vill du vara egentligen? Och varför?

Chefredaktören på InternetWorld, Magnus Höij, menar att “den sociala webben kräver sociala människor” i ett nyligen publicerat blogginlägg. Han konstaterar att Web 2.0 (det lite mer tekniska sättet att beskriva den nya generationens web) inte har samma sociala höjd som den “sociala webben” och “sociala medier”. Och tycker vidare att skillnaden är av stor betydelse då det ställer krav på oss användare att vara sociala. Vilket i synnerhet även gäller den som “är satta att förvalta företagens sajter”, som Magnus anser inte alltid är av den sociala sorten.

Jag är av den åsikten att bara för att en del av webben skapat fantastiska förutsättningar för sociala aktiviteter, så är det ju inte ett måste att ansluta sig till dessa. Varje enskild människa respektive företag, och liknande måste komma underfund med vad de vill få ut av sina liv respektive webben som en del av livet. Vill man vara social? Varför? Och i vilken utsträckning i så fall?

Jag är av den uppfattningen att webben inte skiljer sig nämnvärt från det fysiska rummet, exempelvis krogen. Liksom webben kan krogen vara en social plats. Förutsättningarna finns, men behöver inte utnyttnas. Det går utmärkt att sätta sig i ett hörn och läsa en bok. Men om du nu har för avsikt att skapa nya kontakter och relationer, så ökar ju chansen att så sker om du är hyfsat social.

Magnus skriver: “De som på företagets uppdrag ska driva en sajt, vara delaktiga i samtalet på nätet, att hantera communities eller en blogg, ja de måste också vara extremt socialt kompetenta.” Check! Det håller jag med om. Såvida företagen vill vara “delaktiga i samtalet”.

Men den fråga vi alla måste ställa oss är hur sociala vill vi vara? I vilken omfattning vill vi delta i samtalet? Som ni vet så arbetar jag aktivt med att företag ska förstå värdet i att just delta i samtalet på webben. Men jag hyser respekt för såväl företag och människor som vill verka utan att synas.

Elias Betinakis undrade för en tiden sedan “hur en optimal webbnärvaro skulle formuleras. Vad är optimal? Vad är webbnärvaro? Vad är egentligen det allra viktigaste?” Och vidare: “Vad är det allra viktigaste att tänka på för företag i det nya förändrade kommunikationsklimatet? Varför?”

Några kommunikativa experter gav välformulerade svar baserade på skarpa analyser, som delvis ligger i linje med Magnus slutsats.

Men vi bör inte ta för givet att man måste vara social bara för att förutsättningarna finns.