“Is Facebook Beacon a Privacy Nightmare?”


Just så skrev Om Malik på sin blogg Gigaom den 6 november i år. Och svarade själv “ja” i slutet av inlägget. Malik skriver:

“Part of the engine powering this new ad system is called Beacon, which takes data from 44 web destinations and mashes it up with Facebook’s internal information to help build more focused advertising messages. While it seems to be a clever idea, a quick review reveals that Beacon might turn out to be a privacy hairball for the company.”

Och fortsätter:“These partner sites put a little a piece of Facebook javascript on their web site and certain information, cleverly (and innocuously) labeled as a user alert, is sent to Facebook. For instance, Fandago users can publish information about the movies they saw. It all seems like a clever idea because it lets Facebook triangulate your likes and dislikes even more, and deliver more focused ads. Facebook Beacon provides advanced privacy controls so Facebook users can decide whether to distribute specific actions from participating sites with their friends.”

Idag kan ingen ha undgått att ha läst om hur några amerikanare tillika Facebook-medlemmar fick sin jul förstörd, just på grund av annonsprogrammet ovan. Detta rapporterar bl a Aftonbladet, SVD, IDG, och ett gäng bloggar.

Systemet bakom Beacon har alltså kartlagt vad ovan nämnda medlemmars vänner har köpt för julklappar och helt sonika presenterat informationen för sina vänner.

Kanonbra! Tycker de som har anslutit sig till programmet, och som ser fram emot att sälja mer. För enligt Aftonbladet.se så menar en färsk rapport i Storbritannien “att rekommendationer från kompisar när det gäller varor kan lägga ytterligare 750 miljoner pund till miljardintäkterna för julhandeln i landet”. Och att “ett nätburet kompistipsande värt motsvarande svindlande 9,8 miljarder kronor”.

Men de intet ont anande måltavlorna för detta progra, verkar uppenbart inte lika förtjusta. “Intet ont anande” kanske är fel att säga, då alla Facebooksmedlemmar får möjlighet att själva avgöra om de ska vara just måltavlor för Beacon eller inte. Men de kanske inte har förstått innebörden?

Vidare menar Om Malik i sin blogg att även om de frånsäger sig medverkandet i Beacon, så samlas fortfarande datan, och hur den kan komma att användas är mycket osäkert. Om Malik skriver:

“Reading that line prompted the following questions, which I put to Facebook:

  1. Can consumers opt out of this?
  2. If yes, does their data get erased?
  3. Will the sites for example, Fandango, stop sending all personal and any kind of information to Facebook once the user opts out?
  4. Why didn’t they make this an opt-in feature, instead of being an opt-out feature?

Their PR spokesperson emailed me this response:

Users can opt-out of Beacon on a per-site basis. They can opt-out for each action, or they can opt-out to never have an affiliated site send stories to Facebook. For instance, a user that buys The Notebook from Blockbuster can stop a story from being published about it, or she can opt-out of having Blockbuster publish any actions she takes on the Blockbuster site.

The response doesn’t seem to answer my questions and basically makes it seem like users have control over this data, when in reality, this is a privacy disaster waiting to happen. The javascript on the Fandango site pops up a little screen which asks if you want to publish the information on Facebook. If you say no, your friends won’t see the information, but apparently Facebook still receives it. This means that if you are a Facebook member, Facebook will know what you are doing on each of their partner sites. And there is no way for you to opt out of that. Or is there? I asked Facebook to clarify and I am still waiting for them to write back.”

Min slutsats är att Beacon kan komma att bli ett riktigt bra verktyg för effektiv och ändamålsenlig kommunikation, men det har långt kvar för att nå sin fulla potential där alla inblandande parter är vinnare. Tids nog.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Webb-TV – starkaste trenden 2007


“Webb-TV – starkaste trenden 2007”. Så löd rubriken till den video-release vi släppte live på scenen under Trendgalan tidigare idag. Releasen syftade till att informera marknaden om att företag nu även kan kommunicera i rörlig bild med Newsdesk PR-verkyg.

Antagandet att webb-TV är den “starkaste trenden” stödde vi på alla de rapporter om hur kraftigt och brett såväl produktion som konsumtion av rörlig bild har ökat detta år.

Efter att ha klivit av scenen och slagit mig ner i de mjuka salongsfåtöljerna, såg jag några olästa inlägg om just webb-TV-trenden i min RSS-läsare. Två av dem var från DN Ekonomis nätupplaga. Ett om hur tuff konkurrensen har varit och är för TV-produktionsbolagen, och hur små marginalerna är. Men att hoppet står till bl a webb-TV. Och ett annat om hur den “tyska mäklarsajten Immobilienscout 24 lanserar webbteve som komplement till sina bostadsannonser”.

Beträffande det tuffa klimatet för produktionsbolagen, så avslutas artikeln med lite ljust i tunneln för produenterna ifråga. Och inte helt oväntat så är det just “rörlig bild på nätet”, webb-TV, som står för förhoppningarna. Pär Sundborg (vd för OTW som ingår i Forma Publishing Group) får uttala sig:

– Totalt sett kommer efterfrågan på rörliga bilder att öka enormt. Rörlig bild är det starkaste känslomediet som finns. Det är självklart att det kommer att vara en huvudingrediens på webben framöver. Och även om teve säkert passerat sin peak som medium så kommer teveindustrin att fortsätta beställa produktioner, säger han och tillägger:

– Tidigare har produktionsbolagen varit begränsade till ett litet antal betalande kunder i landets tevekanaler. Fram­över öppnas helt nya vägar för produktionsbolagen att tjäna pengar, både genom att äga egna titlar och sälja till nya kunder.

Artikelförfattaren väljer också att konstatera att internetannonseringen gick om teveannonseringen under oktober månad enligt statistik från IRM.

Beträffande det andra exemplet på webb-TV-trenden; den tyska mäklarsajten, så har den nu gjort det möjligt för spekulanterna att gå husesyn med hjälp av sajtens webbteve. Artikelförfattaren i detta fall menar att “tyskarna är Europas flitigaste webbteve-tittare, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat”, men att ingen annan av tysklands bostadssajter hoppat på den förmodade trenden.

Större bostadssajter i Sverige har en bit kvar. Här får man nöja sig med sk VR-filmer med 360 graders vy. Däremot blocket har ju lanserat sin video-tjänst sen länge.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Trendgala samlar Sveriges vassaste entreprenörer – idag


Idag kl 13.00 går ridån upp till årets stora Trendgala. Evenemanget har samlat 25 av Sveriges vassaste entreprenörer som alla kommer att ge sin bild av vad som förväntas hända i framtiden inom sina gebit.

På scen ställer sig bl a Johan Stael von Holstein från IQube, Mattias Miksche från Stardoll, Jonas Lindberg Nyvang från MySpace och Lotta Ahlvar från Moderådet.

Trendgalan är ett återkommande evenemang som lyfter fram personer, företag, företeelser som ligger i tiden och har potential att erövra världen. Trendgalan hyllar entreprenören och entreprenörskapet för att få fram fler företag och förebilder.

Trendgalan arrangeras för tredje gången av företaget Heart of Stockholm genom So Stockholm. I år är Newsdesk Trendgalans huvudsponsor tillsammans med Fri Företagssamhet – en satsning på Sveriges entreprenörer som bl a initierats av Svenskt Näringsliv.

Tid: Idag den 27 november 2007 kl. 13.00 – 21.00
Plats Skandiabiografen på Drottninggatan i Stockholm

Enligt pressmeddelande från Newsdesk sägs fåtal biljetter finns kvar till sistaminuten-priser.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Cisions nollkoll på bloggkoll


“Bloggkoll ska få Cision att växa” löd rubriken i den tryckte utgåvan (dessvärre inte i nätupplagan) av DI den 15 november. Och grundar sig på att Cisions VD Niklas Flyborg lär ha sagt, i samband med lanseringen av Cision Point, att nästa stora tillväxtområde för Cision är just bloggar och andra sk sociala medier, då de sägs få en allt större betydelse för deras kunder.

Niklas säger till DI att “om ett stort svenskt modeföretag har lanserat en ny kollektion vill de snabbt veta hur de tas emot bland bloggarna”. Och verkar se det som en utmaning då “75% av de bloggar som är uppe idag är borta om tre månader…”

Men som han säger: “Vi jobbar med en mjukvara som automatiskt letar intressanta bloggar genom att se vilka som många andra sajter och bloggar länkar till.” (Känns det igen från Google?)

Vidare säger Niklas till DI: “Idag är 30% av vår totala omsättning bevakning av TV och radio. Jag kan tänka mig att sociala medier står för en lika stor del av omsättningen om tre år.”

Inte ett ord om själva “kommunikationen”!?

Cision skriver på sin hemsida att de ska stödja kunderna “genom hela kommunikationsprocessen“.

Och att “CisionPoint” även omfattar möjligheten för kunderna att “söka” upp och “skick” till media. Där den förstnämnda “tjänsten” beskrivs:

CisionPoints del Söka hanterar du smidigt uppgifterna i vår mediedatabas och söker fram det medieurval som passar just dig. Hela vår nordiska mediedatabas med detajlinformation om medierna, såsom adresser, faxnummer e-mailadresser, upplagor, kontaktpersoner och deras bevakningsområden står till ditt förfogande. Totalt omfattar databasen mer än 10 500 medier och 39 000 kontaktpersoner i Sverige, Danmark, Norge och Finland.”

Man undrar hur många av dessa som är bloggar/e? Sist jag var inne i deras databas hade dem identifierat 200 stycken. Vilket får anses som relativt få, eftersom de har valt att indexera (göra det möjligt att bevaka) ca 100.000 i norden.

Och om man ska tro Niklas egna ord så har 75% av dessa redan försvunnit och ersatts med nya.

Av det kan man dra slutsatsen att om Cision ska fortsätta stödja sina kunder genom hela kommunikationsprocessen så måste de bli betydligt vassare på att kommunicera med bloggare, eftersom deras kunder bevisligen anser de vara lika viktiga som skribenter på “vanliga tidningar”, eller vad var det du sa, Niklas?
Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

“consumers must be able to access content anywhere”


Huvudbudskapet på ad:tech New York conference var entydigt: “Se till att göra ditt innehåll tillgängligt överallt där konsumenterna finns och söker. Det skriver Kenneth Corbin för Datamation

Stora mediahus som MTV och NY Times varnade sina kollegor på konferensen:

“Consumers must be able to access content anywhere, not just on their Web site.” Och uppmanade dem: “Extending reach in an online marketplace that is expanding as quickly as it is fragmenting.”

Alltså: Om ni ska nå fram i det nya medielandskapet, som expanderar lika fort som det fragmentiseras, så måste ni se till att era budskap görs tillgängliga överallt där era konusmenter finns och söker.

“A year ago, I would have said it’s all about driving traffic to our sites,” säger Nada Stirratt, executive vice president of digital advertising for MTV Networks. “Today, it’s about becoming more open — opening our content to make sure that the consumer can get it wherever they want it.”

Istället för att låt sin sajt vara centrum för all trafik, så väljer större mediehusen att försöka leva som man lär, och skapa “widgets”, små applikationer som tillhandahåller deras innehåll såsom och där konsumenterna finner det bäst. Man talar om “a widget revolution”.

“NYTimes har gjort en frågesport för Facebook, och ett korsord för iGoogle”, säger Vivian Schiller, senior vice president and general manager of NYTimes.com.

“This process of brand fragmentation parallels the platform explosion, where users can engage with a media outlet in many more places than just its Web site.”

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

SVT’s “nya” öppenhet: Se men inte röra


Både SVT och SR är föredömen när det gäller att göra sina program och övriga redaktionella alster tillgängliga. RSS, podcast och streaming video är självklarheter. Och i juni i år så lägger SVT ut delar av sin produktioner på Youtube. Bra, bra. Och bra att de båda alldeles nyligen inlett samarbete. Bra. Och bra att aktuellt nu “släpper in tittarna i arbetet“, som DN idag skriver.

Men “släpper in”?

En något förivrad bloggare länkar till DN-artikeln med orden: “Aktuellt blir nyheternas 2.0 med storsatsning på webben och nytt tänk“.

Ja, låt oss hoppas det men ännu så länge har vi inte sett några som helst ambitioner från SVT att låta publiken; tittarna och besökarna, få vara med och bidra. Vilket ju är lite av essensen av web 2.0. Publiken kan fortsätta att skicka mail till redaktionen i förhoppning om att åtminstone få vara med lite och påverka. Och möjligheter att vara med i den nu tämligen stendöda chatten, finns ju också, men senaste inläggen var i februari i år.

DN skriver att “aktuelltchefen Eva Landahl talar om “en öppenhet som saknar motsvarighet i svenska medier””. Och citeras:

“Jag får massor av mejl om varför vi tog upp det ena men inte det andra. Genom den här satsningen öppnar vi redaktionen och redovisar hur vi tänker. Vi brottas ju dagligen med inbördes konfrontationer och svåra avvägningar, men vi är sakliga och opartiska och vi tål en granskning.”

SVT sägs kalla sin satsning för “Öppen redaktion” och ska lanseras på nya sajten Aktuellt.se.

DN skriver vidare att “det återstår dock att se hur pass öppen redaktionen blir. Eva Landahl, som avgör vilket material som får läggas ut…”

Vi har förstått att SVT plockat idéerna från stora redaktioner i USA, där DN skriver att “ flera nyhetsankare videobloggar om sin arbetsdag fram till sändning. Vissa redaktioner lägger rent av ut sina morgonmöten på webben helt oredigerade. Ett grepp som Eva Landahl också var inne på, men då sa redaktionen stopp.”

Att låta läsarna få inblick i det redaktionella arbetet är skåpmat för jänkarna. Där satsar man nu på att utnyttja sin publiks vilja att våra med och skapa det redaktionella arbetet.

I princip alla normalt funtade journalister där har sin egen blogg, som de anser vara ett viktigt verktyg i sitt arbete. Vanligt är att där lägga ut synopsis till sina artiklar, program och liknande, för att utveckla alstret i samarbete med läsarna. Bloggarna från publiken har självklart också bjudits in att kommentera och relatera till det som publiceras på webben. I en del fall har utyrmmen helt ägnats åt publikens alster. Några har t o m gått så långt som att bjuda in sin publik att delta i de redaktionella morgonmötena, med mycket gott resultat. I dessa fall så menar man att det inte går en dag utan att man plockar in något som kommer från publiken.

Läs även Martin Jönssons inlägg: “Det räcker inte att Alfredius slänger slipsen

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Nästa kamikaze-projekt: Ifras nyhetssök


Man kan inte annat än att hålla med Olle Lidboms (Vassa Eggen) kommentar till Ifras nyhetsprojekt: “…kan nog bli användbar för ett fåtal, och kommer knappast bära sina egna kostnader.”

Om jag har förstått saken rätt så har Ifra sen ett par år tillbaka identifierat ett större antal tidningar vars nyhetsmaterial man har börjat indexera med hjälp av en ny teknologi, så att det blir sökbara för deras medlemmar, som utgörs av mediehus och dagstidningföretag.

Projektledaren Dr Amrei Wiederin säger i ett uttalande till Journalism.co.uk: “it’s a lot of work, but that’s why the quality will be so high”.

Jag uppfattar tjänsten som någon form av blandning av Google News och traditionella artikelarkiv.

Men Dr Amrei relaterar hellre till Google websök (?) med kommentaren: “The problem is that if you do it with Google you get 100 million results, and you don’t necessarily get the results you want or it takes you much longer” och tillägger: “Our approach is to say, we’ll select the pages and cluster them just for the news publishing industry.”

Frågan är om inte Dr Amrei är duktigt ute och cyklar?

Andra bloggar om: , , , , , ,