Baracks sociala kampanjstrategi ledde till seger


Den 9 februari i år skrev jag: “Fördel Obama på Facebook – 450.000 kompisar“. Den 25 mars följde jag upp med att skriva: “Ukmans bottom-up-strategi gör Obama till segrare“. Nu har han blivit demokraternas kandidat i det amerikanska presidentvalet. Nu har han vunnit – till sist. Och om man får tro och tolka det allmänna uppfattning inom såväl blogsfären och traditionell media, så är ett av skälen i mångt och mycket Baracks satsning på de sociala medierna i sin kampanj.

Martin Jönsson sammanfattar sitt inlägg i SVD med: “den som bäst förstår hur man använder sig av sociala medier får ett stort försprång kampanjmässigt”.

Daniel på Mindpark refererar till Martins inlägg, men tar tesen ett steg längre:

“I fallet med Barack Obama och Hillary Clinton har sociala tjänster skapat ett nytt slagfält där de nya kanalerna kan innebära en slags social krigsföring som uppenbarligen kan vara väldigt effektiv. Tittar man till exempel på “I got a Crush on Obama” har den fått 8,654,792 träffar på YouTube. Men det viktiga är väl ändå samspelet mellan det auktoritära och gräsrotsnivån som webben innebär. Nu tänker jag som sagt inte bara på hur nätet rent konkret inbjuder till dialog mellan olika mikro och makrostrukturer genom till exempel bloggar och kommentarer, utan framförallt på hur de nya digitala trenderna tvingar användarna till engagemang. Web 2.0 inbjuder till ett ställningstagande och aktivt sinnestillstånd som jag tror kan komma att betyda mycket för framtiden.”

Personligen skulle jag vilja säga att det sistnämnda har oerhörd betydelse redan idag. Och att den “sociala krigsföringen” pågår för fullt i alla kontexter inte bara politiska.

Andra bloggar om: , , , , ,

Orvesto ljuger


Idag kunde vi läsa i dn.se att “Dagens Nyheter ökar mest i svensk dagspress“. Grattis DN men det förvånar mig att media och alla som har med media att göra fortfarande refererar till Orvesto som någon form av sanning. För det är ju inte det. Snarare en ganaska skev föreställning om hur saker och ting förhåller sig.

Låt mig ta ett exempel: För ganska länge sen så var jag chefredaktör för ett magasin inom Bonnier. Tidningen var nischad, men likväl orvesto-mätt, vilket ju inte alltid är en självklarhet för mindre tidningar då kostnaden är betydande. Tidningen hade mellan ca 50.000 läsare enligt Orvesto. Sen startade vi ett TV-program med samma namn och samma logo i en av Kinneviks då ganska nischade TV-satsningar. Programmet blev ett av kanalens populäraste program inom en viss gengre. Vet ni vad som hände med tidningens Orvesto-siffror några månader efter programmets lansering? De steg med nära 20%. Plötsligt så hade tidningen ca 70.000 läsare enligt Orvesto. Men det märkliga var att tidningens tryckta och distribuerade upplaga var densamma som tidigare. Om man då skulle tro Orvesto rätt, så hade varje tryckt nummer av tidningen ca 10 läsare. Vilket är en mycket hög siffra. Och osannolikt.

Vi blev glada då. Lika glada som DN blev för sina förbättrade Orvesto-siffror. För att Orvesto är ju riktlinjen för annonsörer som åtminstone ganska ofta räknar på räckvidd och kontaktkostnader. Och – javisst – i samma stund som vi fått fler läsare (i teorin) så strömmade nya friska annonspengar in till Bonnier.

Men – allt det där är ju som ni vet lurendrejeri. Vi hade naturligtvis inte fått 1.000-tals fler läsare. Det som hade hänt var att de som deltagit i Orvesto-mätningen hade som vanligt fått ta del av en rad varumärken/logotyper med frågan “har du läst någon/ra av dessa tidningar?” De som känner igen varumärket svarar med stor sannolikhet – ja. Vilket 1.000-tals fler gjorde i ovan nämnda exempel.

Läs Olle Lidboms inlägg för nästan ett år sen: “Orvesto: Övergödningens panik syns i mätningen”. Jag kunde inte ha skrivit det bättre själv.

DN skriver “Orvestos undersökning genomförs tre gånger om året och mäter tidningarnas faktiska läsare, inte deras upplagor. Siffrorna används i första hand av annonsörer som vill veta hur många de når ut till.”

Exakt så är det. Men frågan är om DN’s upplaga har ökat. Eller om DN nu plötsligt har fått fler läsare per tryckt tidning? I så fall anar man ugglor i mossen.

En klassiker är ju också att öka den tryckta upplagan och gödsla med en via mer eller mindre sofistikerad gratisdistribution. Men så är det inte skriver DN:
– Nej, totalt sett har vi minskat gratisdistributionen. Vi har fått fler trogna prenumeranter tack vare ett bra jobb på upplageavdelningen och att fler upptäcker DN genom andra kanaler som DN.se och Mobil-DN, säger Thorbjörn Larsson.

Och inledningsvis i artikeln:

– Vi gör en bra tidning. Det har lett till att fler och fler blir långsiktiga prenumeranter.

Min sista fråga är: Kan det vara så att när Thorbjörn skriver att “fler upptäcker DN genom andra kanaler som DN.se och Mobil-DN” att detta faktiskt inte har genererat läsare till den tryckta tidningen utan endast gjort DN mer känt som varumärke, vilket även smittat av sig på Orvesto.

Jag satsar en slant på det.

Joakim Jardenberg visade mig en gång hur kraftigt Helsingbors Dagblads tryckta upplaga fallit senaste tiden, men hur kraftigt räckvidden samtidigt ökat för hela mediahuset i och med nya webbaserade satsningar. Hur står sig HD i Orvesto, undrar man?

Twingly utmanar Google Blogsearch med spamfri sökmotor


Oavsett om du själv bloggar eller bara läser bloggar – håll ett öga på nya Twingly. Martin Källström säger själv i sin blog och i ett pressmeddelande att man “fokuserar på att bli nummer ett i Europa både när det gäller att kontrollera spam arbeta med olika språk”.

Och det är just spam-kontrollen eller -filtret som gör Twingly mest unikt och användbar. Twingly menar att “uppskattningar tyder på att så mycket som hälften (50%) av alla blogginlägg världen över i själva verket är spam, vilket gör traditionella sökningar i bloggvärlden oanvändbara.”

Twingly försöker lösa detta bl a genom att analysera hur bloggar länkar till varandra. Och genom att vara misstänksam mot bloggar som inte får länkar från garanterat spamfria bloggar skapas en spamfri sökning.

Min blogsök-favorit är fortfarande Google. Jag upplever att jag får fler och mer relevanta träffar därifrån. Och faktum är att jag inte upplevt något större problem med spam som avändare av söktjänsten Google Blogsearch, som mig veterligen inte har något spamfilter, såvida det inte är inbyggt, typ en Akismet fast för söktjänster. För det verkar ju vara ett skickligt gäng från WordPress. Akismet har rensat bort 10.000-tals spam-kommentarer från min blogg. Med en förbluffande precision. Läste på Akismet.com att de hittills har filtrerat bort 6,371,872,997 skäp-kommentarer. Varav 7,516,888 bara idag. Vidare så menar Akismet att 89% av alla kommentarer är skräp.

Nej, det enda Google nämner i sin FAQ är hur man rapporterar skräp-poster i söktjänsten:

“Vi arbetar hela tiden med att förbättra kvaliteten på våra sökresultat. Om du har upptäckt en viss blogg som du tror skickar skräppost till indexet vill vi gärna få reda på det. Det bästa sättet att berätta för oss om en blogg som skickar skräppost till indexet är att skicka en skräppostrapport till http://www.google.com/contact/spamreport.html. Skräppostrapporterna skickas direkt till våra tekniker och används för att skapa storskaliga lösningar för att komma till rätta med skräppost.”

Men inte ett ord om spamfilter.

Så kanske kanske har Twingly en spännande infallsvinkel. Om inte annat så är det sjukt modigt av dem att utmana Google. Även om utmaningar av Twinglys typ ibland vilar på en förhoppning om att bli uppköpt istället för krossad.

Heja Twingly. Jag håller på er. Mitt hjärta finns hos er.

Sist men inte minst – grattis till alla andra spännande funktioner på “nya Twingly”, som jag inte hunnit kommentera här.

Andra bloggar om: , , , , , , ,