Upplagorna fortsätter att rasa för USA’s dagstidningar


Den genomsnittliga upplagan för landets dagstidningar minskade med över 10 procent under perioden april till september i år jämfört med samma period i fjol. Det rapporterar AFP, med spinn off i bl a EditorsWeblog

Störst tapp stod den redan extremt hårt pressade SF Chronicle för på nästan 26 procent. Medan den enda tidning som visade en ökning av The Wall Street Journal med blygsamma 0,6 procent.

Martin Jönsson, redaktionschef på SVD (@MJSvD) skriver nyss på Twitter:

“Om vart fjärde tidningsex försvinner på ett år (SF Chronicle) är det inte överdrivet att tala om marknadskollaps.”

Även om det ser betydligt ljusare ut för SVD så vet jag att det är en i raden av svenska dagstidningar som står på helspänn för att “tsunamin” ska rulla in i Sverige.

 

Värdelöst med 5000 följeslagare på Twitter


Med anledning av den diskussion som pågår om hur företag ska förhålla sig till den sociala webben för att gagna sin affärsverksamhet, så kan jag inte låta bli att visa upp den gamla klippet från marketing-gurun Seth Godin:

“Om du har 5000 följeslagare på Twitter bara för att du drar dåliga skämt en gång i timmen, så är det knappast bra för din affärsverksamhet.”

Seth Godin menar att den sociala webben fullkomligt översvämmas av en massa ytliga konakter som inte betyder någonting. Och uppmanar oss alla att fokusera på verkliga relationer som betyder något.

Hos mig slår han in öppna dörrar. Hur ser ni på saken?

Hur social vill du vara?


Aldrig någonsin tidigare har man kunnat vara så social som idag. Men hur social vill du vara egentligen? Och varför?

Chefredaktören på InternetWorld, Magnus Höij, menar att “den sociala webben kräver sociala människor” i ett nyligen publicerat blogginlägg. Han konstaterar att Web 2.0 (det lite mer tekniska sättet att beskriva den nya generationens web) inte har samma sociala höjd som den “sociala webben” och “sociala medier”. Och tycker vidare att skillnaden är av stor betydelse då det ställer krav på oss användare att vara sociala. Vilket i synnerhet även gäller den som “är satta att förvalta företagens sajter”, som Magnus anser inte alltid är av den sociala sorten.

Jag är av den åsikten att bara för att en del av webben skapat fantastiska förutsättningar för sociala aktiviteter, så är det ju inte ett måste att ansluta sig till dessa. Varje enskild människa respektive företag, och liknande måste komma underfund med vad de vill få ut av sina liv respektive webben som en del av livet. Vill man vara social? Varför? Och i vilken utsträckning i så fall?

Jag är av den uppfattningen att webben inte skiljer sig nämnvärt från det fysiska rummet, exempelvis krogen. Liksom webben kan krogen vara en social plats. Förutsättningarna finns, men behöver inte utnyttnas. Det går utmärkt att sätta sig i ett hörn och läsa en bok. Men om du nu har för avsikt att skapa nya kontakter och relationer, så ökar ju chansen att så sker om du är hyfsat social.

Magnus skriver: “De som på företagets uppdrag ska driva en sajt, vara delaktiga i samtalet på nätet, att hantera communities eller en blogg, ja de måste också vara extremt socialt kompetenta.” Check! Det håller jag med om. Såvida företagen vill vara “delaktiga i samtalet”.

Men den fråga vi alla måste ställa oss är hur sociala vill vi vara? I vilken omfattning vill vi delta i samtalet? Som ni vet så arbetar jag aktivt med att företag ska förstå värdet i att just delta i samtalet på webben. Men jag hyser respekt för såväl företag och människor som vill verka utan att synas.

Elias Betinakis undrade för en tiden sedan “hur en optimal webbnärvaro skulle formuleras. Vad är optimal? Vad är webbnärvaro? Vad är egentligen det allra viktigaste?” Och vidare: “Vad är det allra viktigaste att tänka på för företag i det nya förändrade kommunikationsklimatet? Varför?”

Några kommunikativa experter gav välformulerade svar baserade på skarpa analyser, som delvis ligger i linje med Magnus slutsats.

Men vi bör inte ta för givet att man måste vara social bara för att förutsättningarna finns.