Värdelöst med 5000 följeslagare på Twitter

Med anledning av den diskussion som pågår om hur företag ska förhålla sig till den sociala webben för att gagna sin affärsverksamhet, så kan jag inte låta bli att visa upp den gamla klippet från marketing-gurun Seth Godin:

“Om du har 5000 följeslagare på Twitter bara för att du drar dåliga skämt en gång i timmen, så är det knappast bra för din affärsverksamhet.”

Seth Godin menar att den sociala webben fullkomligt översvämmas av en massa ytliga konakter som inte betyder någonting. Och uppmanar oss alla att fokusera på verkliga relationer som betyder något.

Hos mig slår han in öppna dörrar. Hur ser ni på saken?

14 Responses

  1. Jag håller med dig. Seth Godin är en inspirerande tänkare, men hans slagsida mot reklamtänk anser jag gör att han blir lite avig och kategorisk i sina försök att vara “right on the money” hela tiden.

    Säg att ett varumärke gör spännande podcasts en gång i halvåret och att jag gärna blir ett fan av detta initiativ på Facebook eftersom det är där jag hänger mest. Om denna podcast lyckas vara intressant nog för 5 000 människor att aktivt gå med i nämnda grupp, ja då ser inte jag hur detta skulle vara negativt för varumärket alls. Även om alla dessa 5 000 människor inte är “die hard friends” direkt.

    Vad den sociala webben lyckats åstadkomma är ju just att skapa ett spektrum av relationer, medan vi innan (paradoxalt nog) var mycket mer “digitala” (ett/noll) i vårt sätt att förhålla oss till relationer.

    Och i förlängningen – varför skulle jag personligen säga nej till att ha säg 5 000 personer på Google Friend Connect för att de gillar min blogg? Jag behöver ju inte vilja hänga med allihopa var dag som bästa polare för att vår relation ska vara givande direkt.

    Nej, det känns som att Seth Godin reagerar på statushetsen bland alla andra populära gurus att ha många followers och att det här är hans sätt att säga “visst har andra fler followers men jag har bättre relationer med dem jag har”. Vilket i sig ju är en aning fåfängt.

  2. Visst reagerar Seth på statushetsen, och att han sen är superkategorisk är ju hans stil. Andemeningen är dock glasklar: Det vore ett stor misstag att stirra sig blind på antal följeslagare/vänner, på bekostnad av riktiga relationer.
    Nej, det skadar inte, men gör kanske heller ingen större nytta. Bara som man är medveten om det. Det hela påminner lite om “Räckvidds”-härvan; där kvaliteten ofta kommer i skymundan för strävan att nå så många som möjligt.
    Ja sitter i Spinn-Juryn som du kanske känner till, och alla bidra har nämnt räckvidd som ett mått på framgång. Lustigt eller olustigt?

    • Är räckviddstänkandet så konstigt egentligen? Jag var tills nyligen content manager på ett bolag som huvudsakligen arbetar med tv-reklam som verktyg. Att mäta konverteringsgraden är som bekant vanskligt för att tittarna kan lika vänta tio år som två dagar med att gå in på sajten och bli kunder.
      Är räckviddstalen ointressanta? Nej, för de anger potential. Samma sak med Facebook/Twitter fans/följeslagare. Hur skicklig man är på att konvertera mer och snabbare kan i vissa fall vara en intern angelägenhet för marknad, försäljning och produkt.
      Mer problematiskt än räckvidd är kampanjtänket. Det tar tid att odla en relation med nyckelmedlemmar/bloggare och så vidare, men gör man det så bär de varumärket och budskapet på ett sätt som du aldrig kan göra själv. Tidsbegränsade kampanjer beaktar inte det fenomenet, vilket gör att informationsavdelningen är bättre skickad än marknadsavdelningen för att arbeta med sociala media.

      Det borde varit kärnan i Seths svar. Jag tycker att hans var bristfälligt och gammalmodigt.

  3. Vad gäller Spinn så är det ju marknads-PR och det segmentet är väl det segment som allra tydligast har förlorat sig i jakten på den virala lyckträffen. Och i jakten på virala lyckträffar fasttnar man i kampanjtänk, vilket gör att man fastnar i reklamtränk, vilket leder till kanaltänk, vilket leder till målgruppstänk vilket leder till – räckvidd!

    Nu fick jag inspiration till en ny postning! Thanks! länkar hit när jag skrivit klart!

  4. Ha ha ha, Jerry, du är bäst! Visst är det så.

  5. […] Värdelöst med 5000 följeslagare på TwitterJag håller med Kristofer Björkman och har dammat in med en lång kommentar. […]

  6. Steh vill sälja sig själv och på tal om ytliga kontakter så står han ju själv bakom squidoo.com, viket är den ytligaste av de ytliga sociala svären.

    Magnus

  7. Det som är fascinerade i samma debatt, som inte kom med i detta inslag, är när de talar om att blogga. Både Seth Godin och fr.a Tom Peters säger att inget har betytt mer för deras företag de senaste 10 åren än detta. Men inte heller det handlar om att mäta antalet besökare utan att skriva och sortera tankar för sin egen skull.

    För mig är det avgörande att först bygga sitt personliga varumärke och sedan låta det styra allt jag skriver.

    • Din blygsamhet är klädsam, Per, men jag tror att du har en hel del intressant att säga. Liksom Seth Godin och Tom Peters. Att man bjuder in andra att läsa och kommentera de egna tankarna, och därmed korsbefruktar varandras tankeprocess är ju en av de stora vinsterna med bloggandet.

      Däremot så undrar jag om inte det personliga varumärket ständigt utvecklas, precis som man själv. Så varför skulle man ha det klart och färdigt innan man börjar skriva? Det kanske är rentav därför man skriver. För att bli tydligare för sig själv och andra.

      • Tack Jacqueline! Visst håller jag med dig – ditt professionella rykte och personliga varumärke är extrem färskvara och utvecklas ständigt. Och där tror jag att bloggen är ett fantastiskt verktyg.

        Det jag var ute efter är att väldigt mycket skrivs som man kanske inte skulle ha skrivit om man hade funderat igenom hur man vill uppfattas.

  8. Bara ett litet tillägg till min förra kommentar. Twitter handlar för mig inte om hur många som följer mig utan om att lyssna. Jag följer intressanta personer och lär mig massor – det är något av Twitter University

  9. Jag kan ha fel men.. är det inte så att hela debatten kring sociala media handla om relationer som hade tidigare början i helt vanliga IRL möten.. (om det är så att man kommer ihåg det:))
    Är det inte så enkelt att åter igen är det du själv som bestämmer hur djupa eller ytliga dina kontakter är? Om vi kan komma ihåg gamla tider där vi träffades på olika IRL nätverksmöten så var det alltid några som vi tyckte gör oss energi och utvecklar kreativitet och några som verkade ytliga och befriade av förmågan att tänka. Vi valde då att knyta kontakter, telefon nummer, mejl adresser med mera till dessa som gjorde oss gott eller hur? Sedan var det andra som hade otroligt många visitkort men inget rejält utbyte.
    Så är det med att följa och även att dissa sådana som du inte vill ha bland dina följeslagare på twitter eller andra Communitys. Det är åter igen du och dina egna värderingar som bestämmer.
    Sociala media med twitter eller facebook är återspegling av det som människan utövade innan fast på lite mindre skala.

    Kort parantes här. Nästan varje vecka kan vi läsa kloka och mindre kloka inlägg angående mängder av varumärken och produkter, inlägg som beskriver problem med att nå till mottagaren och lyfta eget varumärke när det finns så många likadana runt omkring. Nihil novi kan jag säga och citerar den gamla greken med namnet Sokrates: ”Jag förvånas alltid över att se hur många produkter det finns på marknaden som jag inte behöver.”– 390 f kr!

    Jag tror att det handlar hela tiden om samma sanningen: att vara tydlig med vad man vill och att veta vad man vill.

    Tycker jag men jag kan ha fel som sagt…

    • Jag tycker att det är helt förlegat att jämställa det som händer online med det som händer IRL rakt av. Det är stor skillnad mellan att sitta mitt emot en främling och prata och att svara på en kommentar till ett blogginlägg. Inte sant?

      De personliga egenskaperna påverkar mig inte alls. Jag ser bara utsagan, det vill säga tankarna, och det är på dessa jag responderar. Den andres känslor påverkar mig i ganska ringa utsträckning och därför är jag friare än vad jag är IRL. Å andra sidan kan jag bli engagerad av en personlighet som kanske inte har intressant budskap IRL. För att charmen och energin smittar av sig.

      Seth Godin låtsas som att allting är som vanligt vilket plockar av honom gurustämpeln för mig. Jag hör ingen insiktsfull vägledning i hans svar. Det är skillnad på förr och nu. Det är skillnad på online och IRL. Att förstå vad och hur man skall agera är poraktivt. Att vila på gamla lagrar och idéer förefaller reaktionärt.

  10. […] Seth Godin är skeptisk till fenomenet Facebook. Han menar att det uppmuntrar till falskt nätverkande, det […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: