Journalistrollen i upplösning när journalistiken blomstrar

Förutsättningarna för att bedriva bra journalistik har aldrig varit bättre. Trots det är den traditionella journalistrollen i upplösning. Därför att bra journalistik inte längre är en produkt av enbart traditionella journalister. Det är en process tillägnad allmänheten. Där bästa man må vinna. Där bästa historia må spridas, granskas, kritiseras, förädlas, och kompletteras.

För ett par dagar sin anordnade Sim(o) tillsammans med JMK en debatt om “Vem är journalist – och varför?” Och “om journalistrollens upplösning”. Tanken var att utgå ifrån Anders Mildners kritiska essä i boken “Vad väntar runt hörnet?” (Sim(o) 2010) med rubriken ”Den stora upplösningen: Vem är journalist när journalismen vittrar bort? Och varför?”

Debatten blev dessvärre en sorglig historia präglad av pajkastning där främst panelmedlemmarna Helena Giertta, chefredaktör för Journalisten, Sigurd Allern, professor vid JMK, försvarade sitt och sina institutioners existensberättigande med näbbar och klor.

Ungefär med samma argument som den ilskna journalisten, som Anders inledningsvis citerar i sin essä, skäller ut en läsare:

“Hade det inte varit för OSS (läs “journalister”), då hade sådana som DU (läs “läsare”) inte haft en aning om något i det här samhället! Vårt uppdrag är att granska makten och det gör vi varje dag och hade vi inte gjort det hade ingen annan gjort det.”

Helena menar att journalistrollen inte alls är i upplösning, som Anders skriver, utan skriver i sin ledare i senaste numret av Journalisten att “tvärtom har vi bättre förutsättningar än någonsin tidigare, tack vare den nya tekniken”.

Jag håller med Helena om att förutsättningarna för journalistiken som fenomen aldrig varit bättre. Däremot tror jag att den traditionella rollen som “journalist”; den exklusiva skara professionella yrkesutövare som har till uppgift att granska makten och förmedla sanningen om hur saker och ting förhåller sig i omvärlden, aldrig varit mer hotad än nu. Vilket även gäller de traditionella medierna.

Här verkar våra åsikter gå tvärt isär. Jag får tydliga indikationer på att Helena sätter ett likamedstecken mellan journalistroll och journalistik, i den bemärkelsen att ingen annan än just “journalister” kan bedriva journalistik, och att journalister är i princip de som är medlemmar i Journalistförbundet eller liknande, och/eller jobbar för/på ett traditionellt media.

Helena skriver följande i sin ledare:

“Nyligen kom ett ifrågasättande lite från sidan när Flashbacktråden om Bjästa blev ett bidrag till guldspaden. Nomineringen visar att man tappat bort vad journalistik är. Flashback är ett diskussionsforum, där man kan få både tips och inspiration. Ibland kan en tråd även ge faktaunderlag. Men om en Flashbacktråd skulle kunna räknas som grävande journalistik, varför inte lika gärna gå ännu ett steg tillbaka och nominera tingsrättsdomar?
Flashbacktråden är mer att likna vid ett samtal på ett kafé. Ibland är det vederhäftigt och belagt, ibland bara fullt med gissningar, och ibland rent skvaller och elakheter. Men det är när det blir journalistik, i urvalet och presentationen som det blir tillgängligt för en bredare allmänhet.”

Det är möjligt att varken en diskussionstråd på Flashback, tingsrättsdomar, eller dokument på Wikileaks inte bör bli belönade med Guldspadar för bästa grävande journalistik. Men det kanske säger mer om själva tävlingen än om önskvärd journalistik.

Jag kommer sent att glömma när Hasse Johansson precis mottagit Guldspaden för sitt program Dyrkat lås för SVT’s Uppdrag granskning, med motivationen att Hasse med utmärkt grävande journalistik avslöjat något som för allmänheten ej tidigare var känt. Jag ställde mig upp inför hela församlingen och ifrågasatte själva motiveringen då historien ju byggde på det videoklipp på Youtube, som väldigt pedagogiskt visade hur man på mindre än två minuter enkelt kunde få upp ett av ASSA’s säkrast dörrlås, och som innan programmet redan visats 100.000-tals gånger. Jag fick aldrig något bättre svar från Hasse än att videoklippet, med dess många kommentar, inte var journalistik.

Skälet till att de tradionella medierna och journalisterna hittills har kunnat existera är att de haft den exklusiva möjligheten att gräva fram, förpacka, förädla, publicera och distribuera information. Men den tiden är förbi. Sorry Helena, Sigurd och ev Hasse. Idag har i princip vem som helst tillgång till i princip samma verktyg för research, produktion, publicering och distribution, som förstnämnda. Vilket givetvis också speglar konsumenternas tillgång till informationen. Behovet av bra journalistik, är fortfarande stort, kanske större än någonsin, men behovet av traditionella journalister har minskat, och lära minska drastiskt så länge de inte levererar mervärde, till ett pris som inte avskräcker.

Personligen får jag 95% av min information, inspiration och förkovran från andra källor än de traditionella medierna – gratis. Jag får det från ett upparbetat nätverk av personer, företag, institutioner, och liknande, och indirekt från deras nätverk. Och jag har många tjänster som hjälper mig att aggregera denna samlade mängd input till en för mig närmast optimal och outtömlig output av relevant och intressant information.

För vad händer när vi mediekonsumenter söker oss direkt till diskussionsforum som Flashback, och nöjer oss med det? Vad händer när allmänhetens samlade erfarenheter och kunskap publiceras direkt på webben, och kritiskt granskas och förädlas av desamma? Vad händer när när mängder av geniala tjänster organiserar denna input, och serverar oss ett ytterst relevant och intressant urval av den?

Det som händer är att de journalister Helena  talar om nu ställs inför en rejäl utmaning att leverera mervärde.

Den närmast legendariska journalisten och nytänkaren Jeff Jarvis sa under en konferens om framtidens journalistik i Amsterdam att bra journalistik och media inte längre är något journalister har monopol på. Den finns precis överallt, och produceras av allmänheten.

Lyssna på Jeff Jarvis föredrag om framtidens journalistik

Jeff menar att nyheter inte är en produkt, som många traditionella journalister och mediahus gärna ser den som, utan en process. Jeff säger att nyheter som produkt är begränsade till produktion och distribution. De är proprietära, kontrollerade, centraliserade och monopoliserade. Envägskommunikation som passar alla. Med perfektion som standard.
Nyheter som process är alltid öppna för kommentarer, kompletteringar och tillägg. De är transparenta, beta och ofärdiga. De är en del av en större kontext, ett nätverk, med in- och utlänkar.

Jag väljer att avsluta detta inlägg med några av hans tänkvärda rekommendationer till traditionella mediahus, för att de ska ha någon möjlighet att konkurrera med omvärlden om mediekonsumenternas uppmärksamhet:

“As News organizations, we can’t expect that the consumers will come to us anymore. We must make us embeddable and spreadable. We must find a way to go where people are and be a part of their lives. Be a part of their community. A part of their news feed. The process doesn’t start with us. If you’re lucky – it ends with us. Or we’ll be a part of it.

Kika på hans föredrag, och återkom gärna med kommentarer till både det och Helenas Ledare, Anders inlägg, och detta inlägg.

Läs också Fredrik Strömbergs utmärkta blogginlägg om debatten ifråga, och även Mediestudiers eget blogginlägg.

Sist men inte minst, efter att ha publicerat detta inlägg så hörde @ceciliadjurberg (redaktör) av sig på Twitter och påminde mig om #medieormen en slags webbok öppen för alla – om det de kallar “journalistik 3.0” Kolla!

6 Responses

  1. […] Journalistrollen i upplösning när journalistiken blomstrar « Newsdesk PR 2.0 […]

  2. […] Kristofter Björkman: Journalistrollen i upplösning när journalistiken blomstrar  […]

  3. […] inlägg om debatten: Pierre Andersson:  Vem är journalist? Kristoffer Björkman: Journalistrollen i upplösning när journalistiken blomstrar Bisonblog: Något är ruttet i journalisternas […]

  4. […] Journalistrollen i upplösning när journalistiken blomstrar […]

  5. […] von Krogh 1 Torbjörn von Krogh 2 Brit Stakston Fredrik Wass Malin Crona Kristofer Björkman Gillade du texten? Tipsa gärna dina vänner. Kul att du tittade […]

  6. […] Björkman: Journalistrollen i upplösning när journalistiken blomstrar Journalistrollen och dess förändring var ämnet för ett seminarium på JMK i förra veckan. Av […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: