Nu väntar vi bara på Google Personal Brand Timeline


Mitch Joel tipsade mig idag om ett blogginlägg från Andy Nulman, killen som grundade Airborn Mobile Company, ett av de snabbast växande bolagen inom Mobile Media. Inlägget handlar om “A brand New day” där någon illustrerat en perfekt dag i varumärken. Illustrationen är minst sagt underhållande, men i viss mån även skrämmande, och definitivt överenstämmande med verkligheten.

Nu väntar vi bara på Google Personal Brand Timeline

Nej, jag har förvisso ingen aning om huruvida en perfekt dag börjar med att hyvla av skäggstråna med en Gillette, även personen som skapat denna “Perfekt Day” verkar luta åt det. Men det som överensstämmer med verkligheten, och det som gör bilden så intressant i all sin enkelhet, är att vi västerländska människors liv förmodligen är mer eller mindre uppbyggda av just varumärken. Förresten så funkar ju inte det där begreppet längre; “västerländska människor”, då hela världsekonomin hastigt förskjuts åt öster. Begreppet “industriländer” känns rätt mossigt det med. Men de människor som lever i länder med mer eller mindre utvecklad marknadsekonomi, kanske ger en adekvat bild.

När jag gick på universitetet så läste jag bl a socialantropolgi, varvid min övertygelse om att vi människor nära nog föds som ett vitt oskrivet papper som successivt formas av en socialistationsprocess, till skillnad från det genetiska arvet.

Enligt Wikipedia är socialisationsprocessen: “…den process genom vilken grupplevande arters individer införlivar omgivningens normer/kultur för att stärka gruppens samlevnad och överlevnadsmöjligheter. Åstadkoms ofta indirekt via kontakt med gruppens medlemmar, det vill säga till stor del omedvetet.”

Vad vi idag vet är att företag och organisationer lägger ner billioner och åter billioner kronor på att försöka få deras målgrupp att känna till deras varumärken, förstå vad produkterna bakom erbjuder, köpa produkterna, känna lojalitet, i någon förhoppning om återköp. Knepen att nå dessa mål vet inga gränser.

Relativt nytt för PR är ju som ni alla vet, möjligheten för företagen och organisationerna att nu på ett nytt och raffinerat sätt socialisera sig med sin målgrupp.

Wikipedia beskriver vidare Primär socialisation: “För människan, som är en grupplevande art, gäller att individen normalt har en social förmåga och sociala behov redan vid födelsen. Från början är gruppen familjen och barnet anknyter till sina föräldrar och syskon. Efterhand lär sig individen mer om vilka sociala normer som gäller och hur kulturen omkring är uppbyggd och fungerar. Vanor och normer varierar och barnet får efterhand lära sig alltmer vad andra förväntar sig av det. I takt med att gruppen utökas med flera miljöer försöker barnet anpassa sig till nya sociala regelverk och få en position i varje ny grupp. Från familjegruppen går barnet in i socialt samspel med lekkamrater och senare skolkamrater för att under tonåren bryta från livet som barn i familjegruppen och träna vuxenlivets självständighet i tonårslivet.”

Och därefter även “Sekundär socialisaton” och “Tertiär socialisation”. Sistnämnda har en mycket knapphändig beskrivning i skrivande stund: “Media och intressegrupper”. Och jag misstänker att de här billionerna och åter billionerna kronor som satsas på marknad och PR-kommunikation, ev omfattas till viss och mycket liten del av detta enda ord “intressegrupper”.

Känn er manade att nu redigera Wikipedias beskrivning av den såväl “Primära” som “Sekondära” och inte minst “Teritära socialisationen”, med tillägget att knappast någon faktor påverkar socialisationsprocessen (åtminstone inte den Teritära) mer än företagens marknads- och pr-kommunikation. Och då i synnerhet när nu företagen knackar på de sociala mediernas och nätverkens dörr, för att bli insläppta som en del i människors vardag, umgänge och kanske till och med familjeliv.

Om vi alla skulle ta och illustrera hela vårt liv, minut för minut, timme för timme, dag för dag, vecka för vecka i varumärken, i detalj, så skulle vi få en mycket rik och nyanserad bild sett ur ett perspektiv, men kanske väldigt fattigt sett ur ett annat. Definitivt rätt omtumlande i alla fall.

Vem vet – när Google News Timeline äntligen kommer ut ur labbet, kanske Google Personal Brand Timeline står på tur?

Nu väntar vi bara på Google Personal Brand Timline

Ännu en gång: Kommunikation handlar om människor. Inte kanaler.


Rapakalja! Något annat kan man knappast säga om Jordan Julians inlägg i SocialMediaToday tidigare i veckan. I inlägget med rubriken: “Which Social Media Channels Should You Be Using?” resonerar och argumenterar han sig fram till vilket socialt nätverk respektive media företag bör använda sig av beroende på de jobbar med B2B eller B2C. Om de ska använda bloggar, sociala nätverk, social media, etc.

Kommunikation handlar om människor. Inte kanaler.

Han inleder med bloggar och skriver där: “Generally, blogs work better for B2B brands because they require a certain level of prior knowledge and interest.” Fortsätter med mikrobloggar där han skriver: “B2C brand’s likely won’t find the value in maintaining a micro-blog.” Under rubriken “Social Networks” skriver han: “I suggest that social networks are better suited for B2C brands. The reason is that brands can take advantage of being introduced to their potential customers through their friends.”

Och så fortsätter det. Generellt sett så tycker jag att Julian är helt ute och cyklar. Kommunikation handlar inte om teknik, kanaler och system. Det handlar inte om att välja verktyg. Det handlar om att möta sin publik där den finns och är mottaglig. Oavsett var.

Idag hade jag en mindre work shop för ett B2B-företag, där jag i mycket korta ordalag avslutade med att rekommendera dem följande första steg:

  1. Ta reda på vilken din är målgrupp är (kan naturligtvis vara flera målgrupper).
  2. Ta reda på var din målgrupp befinner sig (inte minst på webben, som ju som oftast är mer eller mindre social)
  3. Möt och skapa goda relationer med dem där.
  4. Det krävs att du är lyhörd, förstående, initierad, hjälpsam, ödmjuk, generös, ärlig, öppen, spännande, osv. Var din målgrupp befinner sig, vilket nätverk den använder, vilket media den läser och är med och skapar, osv, är tämligen ointressant.