Twitter påverkar Dow Jones Aktieindex


A graph of Dow Jones Industrial Average values (center, blue) and tweets identified with a "calm" mood during a time series (bottom, red) running three days prior are overlaid in the top graph to show gray areas of significant overlap.

Forskare på IU Bloomington’s School of Informatics and Computing har påvisat att man med 90% säkerhet kan förutse Dow Jones Aktieindex genom att analysera Twitter. Med hjälp av ett par verktyg som Opinionfinder och Google Profile of Mood States (GPOMS) och en korskörning mellan dessa har man lyckats få fram sinnestämningar i Tweets:en ifråga, jämfört sinnestämningarna med värdet på aktiemarknaden vid stängning, och fått fram en stark korrelation mellan dessa.

Upptäckten kanske inte är så banbrytande då man alltid förstått kraften i psykologin bakom människors beteenden när det gäller kurspåverkan. Vad som däremot är häpnadsväckande är på det extremt kraftfulla sätt som Twitter och liknande tjänster i skrivande stund påverkar vår omgivning. Märk väl: Twitter har bara några år på nacken, Facebook inte så mycket äldre, inte heller Google. Om vi utgår ifrån att dessa tjänster fortfarande befinner sig i spädbarnsstadiet för sin fulla potential, då kommer dessa tjänster “flytta berg” inom kort. Vad det innebär kan vi bara spekulera i. Men så mycket kan vi väl vara överens om; att om Twittrarna vill jävlas, så kan det bli läskigt, men vill de bidra med något gott, så kan den här jorden bli en rätt trevlig plats att åldras på. Låt oss hålla tummarna.

Umeå universitet bäst på sprida information via webben


Grattis Umeå Universitet! Enligt tidningen IVA-aktuellts underökning av vilka lärosäten som är bäst på att sprida information (forskningsrönsrelaterade artiklar) via webben, visade sig Umeå Universitet som vinnare i de flesta klasser.

Umeå Universitet bäst på att sprida information via webben

Camilla Modéer, generalsekreterare på VA (Vetenskap & Allmänhet) anser att alla forskare borde
informera om vad de gör just via internet.
– Finns informationen på webben så är den enkelt sökbar och lättillgänglig, menar hon.

Umeå Universitet har fler strängar på sin lyra. I en annan undersökning, som man hänvisar till i ett pressmeddelande via Newsdesk, är universitetet ifråga också bäst på medierelationer.

“I undersökningen PR-barometern samhälle har 22 journalister lämnat sina synpunkter på Umeå universitets kommunikation med media. Umeå universitet fick även där högsta poäng blad de lärosäten som var med i studien.”

– Det känns verkligen roligt, framför allt att Umeå universitet kom högst upp i den “top of mind-undersökning” som gjordes, där alla deltagande 284 journalister spontant skulle nämna det lärosäte de tyckte var bäst på medierelationer. Att journalisterna dessutom gav universitetsledningen toppoäng på viljan att kommunicera med journalister känns extra bra, säger Carina Dahlberg, presschef.

Totalt utvärderades 41 myndigheter eller organisationer av 284 journalister. PR-barometern görs av det danska företaget Aalund.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Prestationsbaserad journalistik – och vice versa…


För ett par år sen läste jag artikeln: “This Boring Headline Is Written for Google” och kände att journalistiken eller snarare journalisterna nu har tagit klivit in i en ny och märklig era; räcker det inte längre med att de sätter intresseväckande rubriker, och läsvärda artiklar? Måste de också driva trafik till dem genom att optimera texterna för sökmotorerna (google)?

Javisst, trenden spred sig, åtminstone i USA, och sk “redaktionell optimering för sökmotorer” blev om inte praxis, så åtminstone inte helt ovanligt.

Inte nog med det; från initierad källa inom Google har jag förstått att en hel del journalister “over there” även fått löpa hela linan ut genom att också marknadsföra sina alster med hjälp av Adwords. Ex: Har journalisten skrivit en artikel i stil med “Chamagnen slut – priserna upp 2000%” så köper de ord “champagne” etc (om möjligt) för att driva trafik till artikeln. Smart. Men är detta verkligen en uppgift för journalisterna?

Idag läste jag något som påminde om detta. Fast tvärtom. I Journalisten skriver Pär Jansson: “Forskare får betalt om de citeras i medier“. Av artikeln ifråga framgår det att “Forskare vid Aalborgs universitet i Danmark får extra tillskott i lönekuvertet” om de citeras i medier.

Uppgifterna är hämtade från Radio Danmark, som menar att “det kan röra sig om upp till 60 000 danska kronor extra i lön för dem som flitigast förekommer i medier”. Om detta stämmer så kan jag inte tolka det på annat sätt än att forskarna har fått i uppdrag att själva marknadsföra sin forskning med PR. Smart. Men är detta verkligen en uppgift för forskarna?

Andra bloggar om: , , , , , , , ,