Är det här framtidens journalistik?


Tidningsdöden hopar sig som mörka mörka moln på mediehimlen. Många i branschen känner vemod,  uppgivenhet och oro. På det årliga grävseminariet Gräv 09 i Örebro, så kändes mediedebatten håglös och förvirrad. Inte ens Janne Josefsson lyckades skaka liv i den. Å enda sidan menade man att den grävande journalistiken enligt traditionellt manér var bra, och t o m mycket viktig för affärerna. Å andra sidan var det ingen som varken satsar, ville satsa eller hade för avsikt att satsa på den. Vidare var man överens om att de gamla tidningshusen måste förhålla sig till de nya omständigheterna, men ingen hade egentligen några konkreta idéer på vad man borde göra. Åtminstone var det ingen som ville tala om det.

Och i media så syns inget ljus i tunneln. Otaligt antal artiklar och inslag målar upp en dyster bild av sin egen framtid, där Sydsvenskan artikel “Dansk press störtar” bara är en i mängden.

Men journalistiken kommer varken dö med pappret eller etern. Som jag skrev i ett blogginlägg nyligen: “Journalistiken bättre utan papper“. Eller som David Cohn, grundare av Spot.Us uttrycker det: “The journalism will survive the death of the institutions”.

Och det är om sistnämnda kille respektive journalistiska satsning detta inlägg ska handla om.

Spot.Us är nämligen en härlig nytänkande satsning som slår vakt om det starkt växande medborgarjournalistiken, den traditionellt undersökande journalistiken och en kombination däremellan.

På Spot.Us ges medborgarna möjlighet att tipsa om uppslag som de vill få en kvalificerad journalistisk rapportering av, och sponsra detta med några dollar. Spot.Us kallar det för “community funded reporting”. Lyckas Spot.Us sälja den färdiga historien till media, går pengarna tillbaka till de som lämnat bidrag, ev för att satsa på nya historier. I en del fall finns även möjlighet för allmänheten att vara med och gräva fram historier de är intresserade av att bringa klarhet i. Verksamheten bedrivs på mycket lokalnivå, just nu i SF.

Spot.Us changing journalism

Spot.Us har funnits i några månader, och har enligt David visat “proof of concept” och moget att växa till andra städer.

Andra bloggar om: , , , , ,

SVT nominerad till Guldspaden på felaktiga grunder


Ett bra story börjar nästan alltid med ett tips. Inte sällan från allmänheten. Ibland är tipset så bra att det kan leda till ett scoop och t o m till en Guldspade på FGJ’s årliga Gräv-seminarium.

En av de nominerade till kategorin RiksTV var Hasse Johansson, för sitt reportage “Dyrkat lås” före SVT och programmet Uppdrag granskning. Hans reportage började också med just ett tips.

hasse johansson, Uppdrag granskning

Men det intressanta med detta tips var att det kom från ett annat “media”, vilket inte är så vanligt i såna här grävande sammanhang. Och inte nog med det, utan världens största media: YouTube.

I detta sociala media hittade nämligen Hasse & co “Gohst burglar” – “en kanal för osäkra lås på marknaden” och video-klippet “How to pick a Assa 2000 Evo!“.

Ja, ni kanske är en av de hittills nästan 170.000 ej unika personer som sett videoklippet där en “spöktjuv” dyrkar upp ett Assa 2000 Evo-lås på några sekunder? Just p g a sin kraftiga virala spridning och för Assa mindre smickrande budskap, blev filmen en PR-katastrof för Assa Abloy, som sålt ovan nämnda lås till miljontals intet ont anande villaägare.

Frågan är om inte just detta tips strider mot Guldspadens, dock luddiga, regelverk:

“Guldspaden delas ut av Grävande Journalister till “de journalister –
verksamma i svenska medier – som genom engagerad och kunnig journalistik avslöjat eller skildrat väsentliga förhållanden som allmänheten förut inte kände till”.”

Enligt min mening avslöjar Hasses reportage ingenting. Avslöjandet hade 34-årige “Ghost burgler” redan gjort med sitt videoklipp, som allmänheten (100.000-tals ej unika personer) redan kände till.

Jag påtalade detta för Hasse under det seminarium (Guldspåret RiksTV) där han presenterade sitt reportage. Och undrade hur han tänkte.

Hasse menade att han visst hade avslöjat något som allmänheten inte kände till; att låset gick att dyrka upp oavsett hur stor eller liten dörrspringan var (!).

Dessutom så menade han: “Man har ju ingen aning om om det som visas på YouTube är sant.”

Nej, må hända, men det har man när det visas på SVT Uppdrag granskning?

Lek nu med tanken att video-klippet publicerats på DN istället för på YouTube. Hade Hasse då ansett att avslöjandet för allmänheten redan skett? Med sannolikhet – ja.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Pressrelease plockades upp av annat företag och blev annons


Allt flyter ihop. Inget är som förr. Inte sant? För ni såg väl annonsen på sid 3 i Dagens Nyheter idag? “Grönt ljus för Norsk Torsk från Barents hav.” Och så: “Du har säkert läst spaltkilometer om den utrotningshotade torsken. Men det gäller inte all torsk. Världens största bestånd av torsk finns i Barents hav och den får nu grönt ljus från Världsnaturfonden*.”

Nu undrar ni vad det är som är så märkvärdigt med detta. Men som ni ser så avslutas meningen ovan med en stjärna (*). Och läser man vad som menas med stjärnan (*) så står det att läsa: “Konsumenterna kan äntligen med gott samvete välja torsk från Barents hav, skriver WWF i sin pressrelease.”

Pressreleasen blev en annons

Av detta kan man konstatera att en organisation, i detta fall Norsk Fisk, har gjort en annons av en annans organisations pressrelease.  Detta är i mina ögon ganska anmärkningsvärt och inte minst intressant. Det är inte så att jag är negativ till det, bara förundrad. För ett pressmeddelande är väl avsett för media, för att de i bästa fall ska tycka budskapet är intressant och göra någonting utav?

Nja, den skeva inställning har åtminstone Newsdesk lämnat bakom sig för många år sen, och av den anledningen valt att göra pressinformationen tillgänglig för alla som är intresserade och har inflytande på företagens marknad; d v s alla som uttrycker sig i någon mening. Även om vi fortfarande anser vanliga journalister vara våra viktigaste användare.

Så varför envisas man med att kalla det “pressinformation”, “pressmeddelanden”, etc? Newsdesk gör det för att marknaden vill ha det så. Och jag gissar att marknaden gör så för att de fortfarande anser att “pressen” har störts inflytande på deras marknad, och kanske inte kikar på informationen om den inte är adresserad till pressen. Vilket jag inte håller med om, och därom tvistar de lärde.

Men om vi kikar på fallet ovan, så har pressreleasen plockats upp av en organisation, använts till en annons, som med stor sannolikhet givit visst inflytande på marknaden. Pressen har inte varit i närheten av releasen ifråga, med undantag från att ha sålt en annons, för att indirekt framföra dess budskap.

Med andra ord så har WWF lyckats skapa goda relationer med sin marknad med sin pressrelease, i en annons, utan att ha betalt ett öre… Ja, ungefär så ser dagens medielandskap ut idag, en liten liten del av det.

Och när vi ändå är inne på ämnet upp-och-ner-vänt medielandskap, så kan jag passa på att nämna ett annat exempel som jag tänkt blogga om länge, men aldrig hunnit. Men nu så…

För ett tag sen följde en annonsbilaga av och i viss mån om Gräv09 med ett nummer av Journalisten. Inget konstigt med det. Men det som fångade mitt intresse var den enligt lag tvugna texten som anger vad det är för typ av bilaga: “Denna annonsbilaga är en journalistisk produkt gjord av Gräv09”.

annons en journalistisk produkt?

Är det inte ganska paradoxalt med att en “annonsbilaga” är en “journalistisk produkt”? Jag förstår vad som menas; att annonsbilagan är gjord som en tidning av journalister. Men jag har aldrig tidigare sett detta uttryck tidigare.  Att göra annonser iform av artiklar och annonsbilagor iform av tidningar är ju inte särskilt nytt. OTW kallar det “redaktionell kommunikation”. Men är det en “journalistisk produkt”? Om svaret är “ja”. Vad är då en vanlig tiding? En “journalistik produkt” förstås. Men vad skiljer dessa två? Ja, ungefär så ser dagens medielandskap ut idag, en liten liten del av det.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,