Journalistrollen i upplösning när journalistiken blomstrar


Förutsättningarna för att bedriva bra journalistik har aldrig varit bättre. Trots det är den traditionella journalistrollen i upplösning. Därför att bra journalistik inte längre är en produkt av enbart traditionella journalister. Det är en process tillägnad allmänheten. Där bästa man må vinna. Där bästa historia må spridas, granskas, kritiseras, förädlas, och kompletteras.

För ett par dagar sin anordnade Sim(o) tillsammans med JMK en debatt om “Vem är journalist – och varför?” Och “om journalistrollens upplösning”. Tanken var att utgå ifrån Anders Mildners kritiska essä i boken “Vad väntar runt hörnet?” (Sim(o) 2010) med rubriken ”Den stora upplösningen: Vem är journalist när journalismen vittrar bort? Och varför?”

Debatten blev dessvärre en sorglig historia präglad av pajkastning där främst panelmedlemmarna Helena Giertta, chefredaktör för Journalisten, Sigurd Allern, professor vid JMK, försvarade sitt och sina institutioners existensberättigande med näbbar och klor.

Ungefär med samma argument som den ilskna journalisten, som Anders inledningsvis citerar i sin essä, skäller ut en läsare:

“Hade det inte varit för OSS (läs “journalister”), då hade sådana som DU (läs “läsare”) inte haft en aning om något i det här samhället! Vårt uppdrag är att granska makten och det gör vi varje dag och hade vi inte gjort det hade ingen annan gjort det.”

Helena menar att journalistrollen inte alls är i upplösning, som Anders skriver, utan skriver i sin ledare i senaste numret av Journalisten att “tvärtom har vi bättre förutsättningar än någonsin tidigare, tack vare den nya tekniken”.

Jag håller med Helena om att förutsättningarna för journalistiken som fenomen aldrig varit bättre. Däremot tror jag att den traditionella rollen som “journalist”; den exklusiva skara professionella yrkesutövare som har till uppgift att granska makten och förmedla sanningen om hur saker och ting förhåller sig i omvärlden, aldrig varit mer hotad än nu. Vilket även gäller de traditionella medierna.

Här verkar våra åsikter gå tvärt isär. Jag får tydliga indikationer på att Helena sätter ett likamedstecken mellan journalistroll och journalistik, i den bemärkelsen att ingen annan än just “journalister” kan bedriva journalistik, och att journalister är i princip de som är medlemmar i Journalistförbundet eller liknande, och/eller jobbar för/på ett traditionellt media.

Helena skriver följande i sin ledare:

“Nyligen kom ett ifrågasättande lite från sidan när Flashbacktråden om Bjästa blev ett bidrag till guldspaden. Nomineringen visar att man tappat bort vad journalistik är. Flashback är ett diskussionsforum, där man kan få både tips och inspiration. Ibland kan en tråd även ge faktaunderlag. Men om en Flashbacktråd skulle kunna räknas som grävande journalistik, varför inte lika gärna gå ännu ett steg tillbaka och nominera tingsrättsdomar?
Flashbacktråden är mer att likna vid ett samtal på ett kafé. Ibland är det vederhäftigt och belagt, ibland bara fullt med gissningar, och ibland rent skvaller och elakheter. Men det är när det blir journalistik, i urvalet och presentationen som det blir tillgängligt för en bredare allmänhet.”

Det är möjligt att varken en diskussionstråd på Flashback, tingsrättsdomar, eller dokument på Wikileaks inte bör bli belönade med Guldspadar för bästa grävande journalistik. Men det kanske säger mer om själva tävlingen än om önskvärd journalistik.

Jag kommer sent att glömma när Hasse Johansson precis mottagit Guldspaden för sitt program Dyrkat lås för SVT’s Uppdrag granskning, med motivationen att Hasse med utmärkt grävande journalistik avslöjat något som för allmänheten ej tidigare var känt. Jag ställde mig upp inför hela församlingen och ifrågasatte själva motiveringen då historien ju byggde på det videoklipp på Youtube, som väldigt pedagogiskt visade hur man på mindre än två minuter enkelt kunde få upp ett av ASSA’s säkrast dörrlås, och som innan programmet redan visats 100.000-tals gånger. Jag fick aldrig något bättre svar från Hasse än att videoklippet, med dess många kommentar, inte var journalistik.

Skälet till att de tradionella medierna och journalisterna hittills har kunnat existera är att de haft den exklusiva möjligheten att gräva fram, förpacka, förädla, publicera och distribuera information. Men den tiden är förbi. Sorry Helena, Sigurd och ev Hasse. Idag har i princip vem som helst tillgång till i princip samma verktyg för research, produktion, publicering och distribution, som förstnämnda. Vilket givetvis också speglar konsumenternas tillgång till informationen. Behovet av bra journalistik, är fortfarande stort, kanske större än någonsin, men behovet av traditionella journalister har minskat, och lära minska drastiskt så länge de inte levererar mervärde, till ett pris som inte avskräcker.

Personligen får jag 95% av min information, inspiration och förkovran från andra källor än de traditionella medierna – gratis. Jag får det från ett upparbetat nätverk av personer, företag, institutioner, och liknande, och indirekt från deras nätverk. Och jag har många tjänster som hjälper mig att aggregera denna samlade mängd input till en för mig närmast optimal och outtömlig output av relevant och intressant information.

För vad händer när vi mediekonsumenter söker oss direkt till diskussionsforum som Flashback, och nöjer oss med det? Vad händer när allmänhetens samlade erfarenheter och kunskap publiceras direkt på webben, och kritiskt granskas och förädlas av desamma? Vad händer när när mängder av geniala tjänster organiserar denna input, och serverar oss ett ytterst relevant och intressant urval av den?

Det som händer är att de journalister Helena  talar om nu ställs inför en rejäl utmaning att leverera mervärde.

Den närmast legendariska journalisten och nytänkaren Jeff Jarvis sa under en konferens om framtidens journalistik i Amsterdam att bra journalistik och media inte längre är något journalister har monopol på. Den finns precis överallt, och produceras av allmänheten.

Lyssna på Jeff Jarvis föredrag om framtidens journalistik

Jeff menar att nyheter inte är en produkt, som många traditionella journalister och mediahus gärna ser den som, utan en process. Jeff säger att nyheter som produkt är begränsade till produktion och distribution. De är proprietära, kontrollerade, centraliserade och monopoliserade. Envägskommunikation som passar alla. Med perfektion som standard.
Nyheter som process är alltid öppna för kommentarer, kompletteringar och tillägg. De är transparenta, beta och ofärdiga. De är en del av en större kontext, ett nätverk, med in- och utlänkar.

Jag väljer att avsluta detta inlägg med några av hans tänkvärda rekommendationer till traditionella mediahus, för att de ska ha någon möjlighet att konkurrera med omvärlden om mediekonsumenternas uppmärksamhet:

“As News organizations, we can’t expect that the consumers will come to us anymore. We must make us embeddable and spreadable. We must find a way to go where people are and be a part of their lives. Be a part of their community. A part of their news feed. The process doesn’t start with us. If you’re lucky – it ends with us. Or we’ll be a part of it.

Kika på hans föredrag, och återkom gärna med kommentarer till både det och Helenas Ledare, Anders inlägg, och detta inlägg.

Läs också Fredrik Strömbergs utmärkta blogginlägg om debatten ifråga, och även Mediestudiers eget blogginlägg.

Sist men inte minst, efter att ha publicerat detta inlägg så hörde @ceciliadjurberg (redaktör) av sig på Twitter och påminde mig om #medieormen en slags webbok öppen för alla – om det de kallar “journalistik 3.0” Kolla!

Dagens journalistik fortfarande på kräftgång


Dagens journalistik går fortfarande kräftgång i den nya kommunikativa världen. Den slutsatsen kunde vi alla dra efter att nyligen ha arbetat oss igenom en intensiv dag på “The future of journalism” under PICNIC 2010 i Amsterdam.

PICNIC är en årligen återkommande konferens med syfte att ta pulsen på (och sudda ut gränserna mellan) det senaste inom kreativitet, vetenskap, teknik, näringsliv och samhälle. En dag av årets konferens vigdes åt framtidens journalistik, med European Journalism Centre som värd.

En rad mer eller mindre kända profiler inom journalistik och media tog chansen att predika och bolla idéer med en engagerad publik, däribland Jeff Jarvis.

Två kända journalister 😉

 

Sammanfattningsvis kan man konstatera att den framtida journalistiken man pratade om borde vara här för länge sen. För det är nu det händer.

Låt mig bara kort få sammanfatta vad Jeff Jarvis så i sitt anförande. Jeff är som ni vet en blixtrande skicklig journalist som arbetat för ledande dagstidningar som Chicago Tribune, The Guardian, Entertainment Weekly, the New York Daily News och San Francisco Examiner. Idag uppskattad professor på City University of New York’s Graduate School of Journalism med eget spännande mediaprogram. Dessutom välrenomerad bloggare med Buzzmachine och känd för att ha skrivt “What would Google do?”

Jeff säger att nyheter inte är en produkt. Det är en process, som delvis innehåller nyheter. Nyheter var mer av en produkt förut, då de enda som då kunde producera, förpacka och distribuera nyheter var en förhållandevis liten och exklusiv skara journalister och mediehus. Ett centraliserat, kontrollerat och envägskommunikativt oligapol. Inte längre. Nästan.

Idag har gemene man fått tillgång till samma verktyg som journalisterna. Det är bara skolningen som fattas. Vilket inte är odelat negativt. Ordet är fritt. Nyheterna sprids som löpeld över webben, inte sällan i transparensens anda. I beta. Obearbetade och ofullständiga. Men öppna för vem som helst att bidra till; kommentera, komplettera och reflektera över. Kanske sprida vidare. I nätverk.

Jeff menar att mediahusens definition på nyheter är de dem själva producerar. Gemene man har en annan definition: Nyheter är det som är nytt för dem, oavsett vem som bidragit med nyheterna.

Jeff frågar sig: Vilket berättigande till existens har egentligen journalister och mediehus idag? Vilket värde kan de tillföra för att i sin tur erhålla värde? Av vilket slag?

Folk vill veta vad som händer omrking dem just nu? Vilka som är på plats och kan berätta om det som händer just där just nu? Och i synnerhet – vilka av dem de känner och kan lita på?

Jeff menar att nyhetsorganisationer inte är förberedda på detta; att de fortfarande lever i illusionen att de utgör det enda och trovärdiga filtret mot omvärlden.

“Vi kan inte längre räkna med att mediekonsumenter söker sig till oss (nyhetsorgansiationer) för att få senaste nytt. Vi måste försöka delta i nyhetsrprocessen som är ständigt pågående på webben. Vi måste försöka nå ut där folk finns och är mottagliga. Vi måste bli en del av deras nyhetsström. En del av deras nätverk. En del av deras liv. Vi kan inte längre tro att nyhetsprocessen börjar hos oss. Vi har tur om den slutar där, eller om vi ens är en del av den”, framhåller Jeff.

Jeff hänvisar vidare till det samtal Facebook grundaren, Mark Zuckerberg,  hade med en icke namngiven men känd mediemogul.

Mediemogulen frågar Mark något frustrerat: “Hur…. Berätta hur kan vi bygga en “community” så som du gjort?

Mark svarar kort: “Det kan ni inte.”

Men sen lite mer nyanserat:
“Ni frågar fel frågor. Man bygger inte umgängen. De finns redan. Det ni borde fråga er är hur ni ska hjälpa er målgrupp och göra det dem älskar att göra.”

Mark kallar det för “elegant organization. Och Jeff menar att om vi journalister ska försöka konkurrera med “mediahus” som Facebook och liknande, så bör vi journalister också försöka hjälpa vår omgivning att organisera sin information så att de kan organisera sig själva. Och om det är så, att vi ska det, så krävs det att vi helt och hållet omdefinierar vilka vi är och vad vi gör.

Kunde inte ha sagt det bättre själv 😉

Halva tidningskoncernen försvann – vad händer nu?


I höstas filade Skånskankoncernen på ett åtgärdspaket av stora mått. I början av året varslade man nära nog halva personalstyrkan. Och nu verkar många av dem, närmare bestämt drygt 40% (86 pers), ha antagit budet och inom kort lämna koncernen.

– Ovanligt. Nu behöver vi sannolikt inte varsla någon, men däremot nyanställa. En bra blandning av bantning och förnyelse, säger nye VD:n Thomas Grahl till Journalisten.

Jo, så kanske det blir. Det troliga är dock att Skånskankoncernen med alla dess tidningar, aldrig kommer bli sig lik. Och tur är väl det. Inte för att tidningarna ifråga var dåliga på något sätt, utan för att något helt enkelt måste ske för att möta en föränderlig medievärld alla kategorier. Dock har jag inte, trots idogt sökande, fått nys på någon ny produkt och/eller affärsmodell.

Dock så har jag förstått att den namnkunnige och respekterade mediekonsulten Bo Hedin nyss lämnat sitt jobb som utvecklingschef på Svenskan, till förmån för att bli ansvarig för webbutvecklingen på Skånska Dagbladet.

Bo Hedin som ni nyligen (och även som pod närsomhelst) kunde höra bli intervjuad av Petter Ljunggren i SR’s “Medierna”. Där han bl a berättade om när han var med att starta aftonbladet.se 1994. Programmet handlade om vad som händer med journalistiken när mediehusen skär ner liksom Skånskankoncernen. Och hur de ska finansiera den i framtiden?

I programmet hade dock varken Bo Hedin, eller någon annan, någon idé på ovan nämnda. Men vi är spända av förväntan på vad Thomas och Bo med Co kan hitta på för att ta Skånskankoncernen ut ur den mörka tunneln.

Ett av massor av artiklar/inlägg på webben som behandlar ämnet är Gregg Mizuno’s “Newspapers Must Evolve or Die “. Passa gärna på att läsa Gary Goldhammers “Rules for the Modern Journalist — One More Time” på samma gång.

Och för den som vill såga tidningarna, och gillar att läsa om sina egna värderingar bör söka sig till Jeff Jarvis blogg “BuzzMachine” och där läsa bl a “Getting past newspapers’ past“.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Inte läst boken WWGD? Se videon.


Har du inte läst boken ännu? Då ska du absolut göra det. “What Would Google Do?” av Jeff Jarvis. Boken handlar egentligen inte om Google utan om hur nya generationens web helt har omkullkastat företagens och organisationers förutsättningar att bedriva sin verksamhet.

“…world is upside-down, inside-out, counterintuitive and confusing.”

“What Would Google Do?”

“In management, commerce, news, media, manufacturing, marketing, service industries, investing, politics, government, and even education and religion, answering that question is a key to navigating a wold that has changed radically and forever.”

Du som trots allt inte hinner läsa – kolla in videorna nedan (genom att klicka på dem).

Första var från Bright09 conference i NewYork i böran av mars. Bright-konferenserna samlar nyckelpersoner inom media, marknadsföring, webtech för att diskutera hur företag måste förändra sitt sätt att bygga varumärke i en föränderlig värld.

Det andra från en Books Inc-butik, i vilken han presenterar bokan.

Jeff Jarvis på Bright09 conference

Jeff Jarvis about his book "What would google do?"

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Låt Google ta över nyhetsdistributionen


Dagens Nyheter (TT) följer upp Tribune’s konkurrsansökan med artikel och essä i dagens tidning. Artikeln är “yesterdays news”. Men Essän fördjupar sig på ett semi-filosofiskt och ganska intressant vis. “Ska Google ta över?” Frågar sig journalisterna, Arne Ruth och Bjarne Stenquist, bakom essän.

De refererar till en diskussion mellan Jeff Jarvis, amerikansk professor i journalist och bloggare, samt Edward Roussel, chef för digitala medier på den ansedda  dagstidningen The Telegraph.

Diskussionen sägs ha handlat om det snudd på outsinliga ämnet; vad dagstidningarna ska göra för att överleva i ett nytt kommunikativt landskap. Där sävål den traditionella journalistiken som distributionen av den är starkt ifrågasatt.

Jeff Jarvis och Edward Roussel menar att det kanske vore klokt att överlämna distributionen och annonshanteringen till Google. De är ju världsledande på såväl förmedling av information som annonshantering. Skalfördelarna skulle bli oöverträffade, åtminstone i ett teortiskt och något filosofiskt perspektiv.

Arne Ruth och Bjarne Stenquist menar i alla fall att det vore klokt att försöka fokusera sig på “hårdvaran: journalistiken” istället för att bränna allt krut på distribution och liknande. De frågar sig:

Kan den traditionella nyhetsjournalistiken med demokratiska anspråk, kärnan i dagstidningarnas självsyn, överleva i en medievärld som präglas av internetanvändning och framväxten av sociala medier där vem som helst kan delta?

Det rungande svaret är “NEJ”.  De skriver:

Man talar inte om en konjunkturell nedgång utan om ett epokskifte. Det gamla mönstret, där en grupp professionella journalister bevakar samhällets ekonomiska, politiska och kulturella elit och sedan meddelar läsekretsen sina observationer i en stum envägskommunikation, fungerar helt enkelt inte.

En växande skara medborgare lutar sig inte längre mot morgontidningens urval av de viktigaste händelsenyheterna. I stället litar de på att deras eget webbaserade nätverk vidareförmedlar de nya sakuppgifter som är så pass angelägna att de förtjänar deras uppmärksamhet. “

Successivt börjar dagstidningarna och andra konventionella medier och mediehus äntligen förstå att man inte längre har monopol på nyheter och information i största allmänhet. Att inslag i såväl radio, TV och press, bara är en ingrediens i en ständigt pågående dialog, där konsumenterna nu till nästa lika stor grad är producenter; och där informationsinhämtning av envägskaraktör har glidit över i konversationens tecken.

Arne och Bjarne skriver:

Tidigare var artikeln som trycktes i tidningen slutprodukten i det journalistiska arbetet. Nu är den i stället början i en dialog med läsekretsen som ingen vet hur länge den kommer att pågå.”

Instinktivt så anser jag det vore olyckligt om Google fick ännu större makt över förmedling av information, och i viss mån även annonshantering, men om det krävs för att bibhålla kvalificerad allmännyttig journalistik, så…what ever it takes.

Åtminstone så är jag benägen att hålla med Jardenberg om att följande satning är ytterst tveksam (med förbehåll för att jag inte känner till alla detaljer i frågan):

HD gör miljoninvestering i pressen. Kring 30 miljoner ska Helsingborgs Dagblad använda till att renovera sin tryckeriutrustning. Samtidigt konstaterar ledningen att intäkterna kommer att minska rejält de närmaste åren.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,