Ny undersökning: Pressutskick konkurrerar med 97% spam


Skräpposten är tillbaka på rekordnivå. Det visar en färsk undersökning från Stej där hela 97% av all e-post till svenska företag under maj månad bestod av spam.

Pressutskicken konkurrerar med 97% spam

Nu har vi ju gudskelov relativt vassa spamfilter som ändå är förbluffande bra på att sortera ut exakt den post man inte vill ha. Och vice versa. Men om man nu någon gång, mot förmodan, kikar i inkorgen för skräppost så hittar man som oftast pressreleaser och liknande som man kanske hade velat få, eller inte?

I samband med att jag nu skriver detta inlägg så kikade jag faktiskt i min spam-låda, och mycket riktigt där låg ett par utskick från PR Newswire. Tack Google Spam filter för att du besparade mig dessa. Men avsändaren ifråga hade andra avsikter. Och i detta fall förmodligen mer eller mindre hederliga. Men det är ju inte alltid så enkelt för filtrena att lista ut.

Pressutskicken konkurrerar med 97% spam

Tommy K Johansson, som driver en av Sveriges mest erkända bloggar om IT gav oss för flera år sen 11 tips om hur man undviker just spam, och de håller än.

Två av dem mest självklara och radikala är 1) Lägg aldrig ut din adress på webben 2) När allt kört ihop sig fullkomligt – byt adress.

Läs även hans inlägg om undersökningen ifråga.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Bra – men få nyheter på “nya” Dagens Media?


Martin Edenström, projektledare på Cybercom, har kommit över ett utkast av Dagens Medias re-designade sajt (?). Och ser få nyheter. Av skärmdumpen kan man konstatera att navigeringen har flyttats till toppen och blivit mer omfattande: Nyheter, Åsikter, Bloggar, Karriär, DM Play, DM Plus, Evenemang, Lediga jobb, Om Dagens Media, Tipsa oss. Och där själva nyhetsflödet delats in i print, TV, Internet, radio, utomhus, DR, event, PR, kampanjer och byråer.

Bra, men få nyheter på nya Dagens Media?
Om man får tro Martin rätt så ska sajten ha socialiserats något, med förbättringar av kommentar-funktionen, samt sociala bokmärken, Digg, Delicious och Facebook.
Vidare verkar man också ha satsats på webTV under det nu mer rätt vanliga namnet “Play”.

Vad som ev blir verklighet av detta är ytterst osäkert. Men nu har vi i alla fall byggt upp lite förväntningar.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Brist på kunskap största hindret för adoption av social media i kommunikationen. Men brist på erfarenhet inget hinder.


MarketingSherpa är det Boston-baserade research-företaget som har till uppgift att ledsaga kommunikatörer i ett allt snårigare medielandskap. Senaste undersökningarna var intressant i sig, och kombinationen av  svar stundtals ganska dråpliga.

För drygt två månader sen, närmare bestämt den 3 februari, skrev dem om “Lack of Knowledge Seen as Most Significant Barrier to Social Media Adoption“, som rubriken antyder handlar om att det största hindret till att adoptera social media i sin kommunikativa strategi är brist på kunskap. 46% av respondenterna ansåg det.

brist på kunskap största hindret för att adoptera social media i kommunikationen

Fråga: Which Factors Have Presented the Most Significant Barriers to Social Media Adoption for Your Organization or Client?

För en vecka sen kom en artikel om undersökningen, med rubriken “Majority of Marketers Believe No Experience is Needed to be a Social Media Expert“.

Brist på erfarenhet inget hinder för att adoptera social media i kommunikationen

Fråga: How Knowledgeable Are Marketers With No Social Media Experience?

I denna anser 67% av de som helt saknar efarenhet av att jobba med social media, att de har nog med kunskap för att göra det.

Självklart tycker SherpaMarketing att detta är högst olyckligt både för respondenternas och sin egen skull. Av skälet 1) att respondenterna förmodligen kommer att kasta massa tid och kraft i sjön när det handlöst kastar sig in i något de inte behärskar och 2) att de inte kommer få några kunder, eftersom de själva tjänar pengar på att vägleda företagen, som jag nämde ovan.

Beträffande förstnämnda skälet så är jag benägen att hålla med. Jag har sett alltför många exempel på företag som besinningslöst skjutit in sin information i sociala nätverk i sann push-anda, utan att ha förstått att systemen främst bygger på konversation. Därmed inte sagt att det är fel att prova sig fram. Beträffande sistnämnda så känns det skälet mindre hedersvärt. Men tilläggas bör att alla sk “guider”; konsulter och liknande, inte har så mycket bättre koll än företaget som har för avsigt att ge konsultativa råd.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Pressrelease plockades upp av annat företag och blev annons


Allt flyter ihop. Inget är som förr. Inte sant? För ni såg väl annonsen på sid 3 i Dagens Nyheter idag? “Grönt ljus för Norsk Torsk från Barents hav.” Och så: “Du har säkert läst spaltkilometer om den utrotningshotade torsken. Men det gäller inte all torsk. Världens största bestånd av torsk finns i Barents hav och den får nu grönt ljus från Världsnaturfonden*.”

Nu undrar ni vad det är som är så märkvärdigt med detta. Men som ni ser så avslutas meningen ovan med en stjärna (*). Och läser man vad som menas med stjärnan (*) så står det att läsa: “Konsumenterna kan äntligen med gott samvete välja torsk från Barents hav, skriver WWF i sin pressrelease.”

Pressreleasen blev en annons

Av detta kan man konstatera att en organisation, i detta fall Norsk Fisk, har gjort en annons av en annans organisations pressrelease.  Detta är i mina ögon ganska anmärkningsvärt och inte minst intressant. Det är inte så att jag är negativ till det, bara förundrad. För ett pressmeddelande är väl avsett för media, för att de i bästa fall ska tycka budskapet är intressant och göra någonting utav?

Nja, den skeva inställning har åtminstone Newsdesk lämnat bakom sig för många år sen, och av den anledningen valt att göra pressinformationen tillgänglig för alla som är intresserade och har inflytande på företagens marknad; d v s alla som uttrycker sig i någon mening. Även om vi fortfarande anser vanliga journalister vara våra viktigaste användare.

Så varför envisas man med att kalla det “pressinformation”, “pressmeddelanden”, etc? Newsdesk gör det för att marknaden vill ha det så. Och jag gissar att marknaden gör så för att de fortfarande anser att “pressen” har störts inflytande på deras marknad, och kanske inte kikar på informationen om den inte är adresserad till pressen. Vilket jag inte håller med om, och därom tvistar de lärde.

Men om vi kikar på fallet ovan, så har pressreleasen plockats upp av en organisation, använts till en annons, som med stor sannolikhet givit visst inflytande på marknaden. Pressen har inte varit i närheten av releasen ifråga, med undantag från att ha sålt en annons, för att indirekt framföra dess budskap.

Med andra ord så har WWF lyckats skapa goda relationer med sin marknad med sin pressrelease, i en annons, utan att ha betalt ett öre… Ja, ungefär så ser dagens medielandskap ut idag, en liten liten del av det.

Och när vi ändå är inne på ämnet upp-och-ner-vänt medielandskap, så kan jag passa på att nämna ett annat exempel som jag tänkt blogga om länge, men aldrig hunnit. Men nu så…

För ett tag sen följde en annonsbilaga av och i viss mån om Gräv09 med ett nummer av Journalisten. Inget konstigt med det. Men det som fångade mitt intresse var den enligt lag tvugna texten som anger vad det är för typ av bilaga: “Denna annonsbilaga är en journalistisk produkt gjord av Gräv09”.

annons en journalistisk produkt?

Är det inte ganska paradoxalt med att en “annonsbilaga” är en “journalistisk produkt”? Jag förstår vad som menas; att annonsbilagan är gjord som en tidning av journalister. Men jag har aldrig tidigare sett detta uttryck tidigare.  Att göra annonser iform av artiklar och annonsbilagor iform av tidningar är ju inte särskilt nytt. OTW kallar det “redaktionell kommunikation”. Men är det en “journalistisk produkt”? Om svaret är “ja”. Vad är då en vanlig tiding? En “journalistik produkt” förstås. Men vad skiljer dessa två? Ja, ungefär så ser dagens medielandskap ut idag, en liten liten del av det.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Flest vänner när han dör vinner?


Kom ni ihåg den där slogan på T-shirten: “Den som har flest prylar när han dör vinner”? Strax efter kom varianter som “Den som har flest vänner när han dör vinner.” Båda är i högsta grad tidsaktuella. Men jag tänkte beröra sistnämnda här.

I ett nyss publicerat inlägg skrev jag om att ett av skälen till att använda Twitter är ett “behov av att vara en del i ett sammanhang, att synas och finnas. “Jag twittrar alltså är jag” som Owen Thomas skriver i Valleywag.” Vilket ju inte riktigt var andemeningen med nätverket ifråga, för Twitter är ju “a service for friends, family, and co–workers to communicate and stay connected” vilket framgår av beskrivningen av tjänsten.

Men kikar man i den relativt nyss gjorde undersökningen “Social networks that matter: Twitter under the microscope” av Bernardo A. Huberman, Daniel M. Romero and Fang Wu, så kan man skönja två typer av nätverk i Twitter: Dels det som bygger på vänner (någon man kontaktat direkt minst två gånger, allt så rätt vag benämning) och dels det något ytligare som baserar sig på följeslagare och de man själv följer.

Skillnad på nätverk och nätverk

Flest vänner när han dör vinner?

Inte helt otippat så är det förstnämnda som bygger på vänner det nätverk som genererar mest användning, engaemang och inflytande, och det sistnämnda mer flyktigt.

Den som har flest vänner när han dör vinner?

Och jag kan inte låta bli att spekulera i värdet av sistnämnda; hur stort är det egentligen och varför? Är det inte bara en ny variant av den gamla slogan på t-shirten; den som har flest följeslagare vinner?

Bloggaren Zenpundit skriver i ett inlägg “The hidden networks of Twitter“:

“My usual answer based upon my own usage has been that twitter will make sense for you if you have an established network of people with whom you have a reason to be in frequent contact and a common set of interests.”

Och jag kan inte låta bli att hålla med honom; när jag i skrivande stund stirrar in i Tweetdeck och det poppar upp inlägg efter inlägg – var och varannan minut – från knappt 300 pers om jag valt att följa.

Läs också Brian Solis inlägg om detta.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Mikrobloggen ett träd i en snårskog


Buzzet kring mikrobloggar som det ledande kommunikativa verktyget har eskalerat till oanade höjder. Till och med sociala nätverks-giganter som Facebook har kommit i skymundan, trots att detta nätverk genererar fyra gånger så många updates som Twitter gernererar posts. Förmodligen är en hel del av dem synkade med varandra. Vad denna mikrobloggsmani beror på är svårt att säga. Att det någonstans handlar om att hänga med, förkovras och inspireras, är en inte alltför kvalificerad gissning.

Men jag är tämligen övertygad om att den minsta gemensamma nämnaren är ett ohämmat behov av att vara en del i ett sammanhang, att synas och finnas. “Jag twittrar alltså är jag” som Owen Thomas skriver i Valleywag. Där han även citerar den något kritiske “The clinical psychologist” Oliver James:

– Twittering stems from a lack of identity. It’s a constant update of who you are, what you are, where you are. Nobody would Twitter if they had a strong sense of identity.

Företag och dess kommunikatörer är inget undantag. För många av dem handlar det om att ta plats i användarnas huvuden i någon form av positiv bemärkelse; att bli “top of mind”; att helst bli ett av de där 3.000 orden som en människa normalt sett kan verbalisera, eller åtminstone ett av de 50.000 orden som undermedvetet finns i huvudet, men påverkar din handling. Men den som inte lyssnar och lär sig av andra, inger föga respekt och kommer heller inte att “synas”. Och därom tviste de lärde.

I en debattartikel i DM kritiserade jag Cision för att vilseleda sina kunder genom att som tredje part starta en mikroblogg, onyanserat trycka ut sina kunders pressmeddelanden och marknadsföra “tjänsten” som att de nu “finns på Twitter”. Cision svarade med att det var en bra början. Kanske, kanske inte… Enligt Twitters Terms of Rules är det i alla fall spam: “Many companies create valuable, opt-in relationships with people on Twitter. It’s important to us, however, that the Twitter community receives only the content they’d like to receive. The following behaviors may cause an account to get flagged for spam investigation and/or suspension. Ex:

  • extremely imbalanced follower/following ratio
  • updates consist mainly of links and not personal updates

I takt med att mikrobloggen seglat upp som en marknadskommunikativt vapen har idéer om och förslag på hur de ska användas poppat upp som svampar ur jorden. Ola Eriksson på Dagens Media tog hjälp av Fredrik Pallin på Mahir PR och Jonas Lejon, grundare för mikrobloggen Bloggy, för att ställa frågan på sin spets i artikeln “Så ska företag använda mikrobloggar“.

“Först och främst måste alla företag se till att de registrerar sina företagsnamn som användarnamn på de tjänster som finns, annars finns risken att någon annan kapar ditt varumärke. Nästa steg är att börja lyssna av vad som sägs om varumärket på mikrobloggar på samma sätt som företagen bör analysera deras närvaro i bloggar och sökmotorer. Sedan är det dags att börja kommunicera genom att skicka ut nyheter och information och att koppla ihop sin mikroblogg med vanliga bloggflöden. Sista steget är att göra mikrobloggen till tvåvägskommunikation och aktivt besvara frågor och funderingar om företaget.”

Seomul Evans is a SEO expert på SEO1 Services rekommenderar fem fundamentala steg i artikeln “5 Ways To Make Social Media Work For Your Business“. Här i korthet:

1. Create a Strategy. This means thinking intentionally about how to use social media instead of randomly opening an account here and joining a group there. Spend some time determining the kinds of sites available and evaluating what role they might have in your marketing strategy. Then make a plan to use them consistently and effectively. If you just go with the flow you will be wasting your time and effort.

2. Brand Building. Social media marketing is like having one enormous billboard advertising your company. Everything you post, every tweet you write, and every comment you make should be treated as a chance to show your audience what your business is all about, what you value, and what you stand for.

3. Choose Wisely. Do not feel like you need to use every single social media site available. Stick with a few and spend time using them to your advantage.

4. Find the Right Balance. Social media is so popular that it might initially be difficult to find the right balance between it and traditional marketing strategies.

5. Mobility. Many platforms allow you to communicate in real time by downloading applications to your phone.

Pronto med Gabriel Sundqvist i spetsen kryddar med 25 konkreta tips som de i sin tur snappat upp från Buzz Marketing Daily.

Jordbruksverket är en av ett fåtal som givit sig in i Twitter så som det var tänkt. Cred! Ser fram emot fler i det facket.

Tillsist undrar jag om Twitters “Suggested Users” är ett av de hittills gåtfulla sätt som Twitter kommer att finansiera sin verksamhet på? Det är ju inte alldeles tydligt. Men om så är fallet, undrar jag om det är rätt väg att gå? Lisa Barone på Outspoken Media är kritisk i sitt inlägg: “How Not To Monetize Twitter“. Men “tjänsten”, sägs har genererat 10.000-tals nya följeslagare. Bra? Jag har ännu inte bildat mig en uppfattning.

Johan Hedberg, partner i utvecklings- och konsultbolaget Early October är frustrerad och bygger på debatten i Dagens Media med inlägget: “Fega svenska företag missar mikrobloggsrevolutionen“. Nej, det gör de inte. Ta “mikrobloggsrevolutionen” på allvar. Prova. Våga. Men grips inte av panik. Resan har bara börjat. 🙂

Tänk på att den sociala mediakartan, “the conversation prism” som Brian Solis kallar den och även konstruerat(?), är vansinnigt komplex och omfattande.

B t w – passa på att läsa Brians “Top tips for building Twitter relationships“.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

“Statliga bolagen tar klivet ut i sociala medier”


Synnöve Almer på Dagens Media har uppmärksammat att stora statliga bolag som Apoteket och Posten utnyttjar sociala medier för att nå ut med sina budskap, och skapa engagemang. Inget nytt. Men likväl en trend i tiden. Som i sig är högintressant – i synnerhet för de som jobbar med kommunikation.

Synnöve Almer nämner ett par slående exempel: Apoteket anlitar Eva Nazemson – som spydde i direktsändning – som ambassadör på Youtube. Posten står bakom en bloggares byte av ett hem.

Eva Fernvall, varumärkes direktör på Apoteket kommenterar företeelsen:

– Vi håller på att ompröva hela vår nätaktivitet. Vi överväger att sluta använda banners för att istället försöka vara en del av dialogen som finns på nätet.

Om det skulle visa sig att de inte bara “överväger” detta, utan också agerar fullt ut enligt ovan, så är detta något av ett paradigm-skifte inom “svensk kommunikation”.

För drygt ett ett och ett halvt år sen skrev jag om Nike som de senaste 10 åren skurit ner sin marknadsbudget i traditionell media från 55% till 33%, av totalt 678 miljoner dollar.

Nike hade då helt ändrat sin syn på annonsering. De har inte längre några ambitioner på att fånga sin målgrupps uppmärksamhet när de pysslar med något annat, som att läsa en artikel. Utan snarare leverera egna upplevelser iform av eget innehåll; communities, rådgivning, tävlingar, etc.

Stefan Olander, “global director for Nike brand connections” sa i en artikel:

“We want to find a way to enhance the experience and services, rather than looking for a way to interrupt people from getting to where they want to go.”

“How can we provide a service that the consumer goes, ‘Wow, you really made this easier for me’?”

Då Nike nu Apoteket… Var ska det här sluta?
Andra bloggar om: , , , , , , , ,