Upplagorna fortsätter att rasa för USA’s dagstidningar


Den genomsnittliga upplagan för landets dagstidningar minskade med över 10 procent under perioden april till september i år jämfört med samma period i fjol. Det rapporterar AFP, med spinn off i bl a EditorsWeblog

Störst tapp stod den redan extremt hårt pressade SF Chronicle för på nästan 26 procent. Medan den enda tidning som visade en ökning av The Wall Street Journal med blygsamma 0,6 procent.

Martin Jönsson, redaktionschef på SVD (@MJSvD) skriver nyss på Twitter:

“Om vart fjärde tidningsex försvinner på ett år (SF Chronicle) är det inte överdrivet att tala om marknadskollaps.”

Även om det ser betydligt ljusare ut för SVD så vet jag att det är en i raden av svenska dagstidningar som står på helspänn för att “tsunamin” ska rulla in i Sverige.

 

Alla skrattar åt SF Chronicles chefred Phil Bronstein


Inte lätt att vara chefredaktör för en nedläggningshotad dagstidning. Och inte blir det lättare att hamna i studion med Stephen Colbert i Colbert Report. Stackars Phil Bronstein försöker hjälplöst försvara SF Chronicles existens, mellan hånskratten.

Klicka på bilden och spola fram till ca 14 min in på showen.

Phil Bronstein - SF Chronicles chef red - hos Colbert Report

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Design – dagstidningarnas räddning?


Jacek: Design tidningarnas räddningJacek Utko är den polska tidningsdesignern som menar att design kan rädda dagstidningarna i framtiden. På TED berättar han hur och varför. Samt ger några solskenshistorier.

Design dagstidningarnas räddning“Rädda dagstidningarna” är förmodligen väl optimistisk tro, men som ett litet bidrag kanske. I magasin-branschen vimlar det av goda exempel på hur sk “coffe table magazine” säljer som smör; alltså snygga tidningar som ingen läser, men som ändå säljer för att de är just så snygga och coola att ha på soffbordet.

Polska Puls Biznesu's upplaga ökade kraftigt efter ny design

Polska Puls Biznesu's upplaga ökade kraftigt efter ny design

Tack Johan Frisk för tips på Twitter.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Tidningarnas höjdare om framtiden


I ett tidigare inlägg skrev jag att tidningarna borde fokusera sig på att tjäna pengar på den trafik som Google tillför tidningarnas nätupplagor, istället för att klaga på att Google tjänar pengar på deras innehåll.

Exakt hur det ska tjäna pengar på sina besökare, återstår för dem att lista ut. Men Charlie Rose intervju med Walter Isaacson på “Time,” Robert Thomson på “Wall Street Journal” och Mort Zuckerman på “The New York Daily News”, kan kasta lite ljus på ämnet. Eller så är det fortsatt mörker. Döm själva.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Google en möjlighet – ingen parasit


Dagens ledare “Parasiternas paradis” signerat Peter Woldorski är en tragikomisk läsning. Och dessutom bara en raden av artiklar och liknande världen över som bygger på samma tes och mynnar ut i samma frustration: “Det är inte rimligt att Google och liknande aktörer tar och tjänar pengar på vårt material”.

Jag ska inte säga att Peter Wolodorski är ute och cyklar. För hur saker och ting förhåller sig är högst subjektivt. Och alla har rätt att ha en åsikt i frågan. Dessutom hyser jag stor aktning och respekt för Peters skarpsinnighet i de flesta frågor, dock inte i denna fråga.

Peter skriver:
“Kriser skapar inte bara problem, de bidrar också till klarhet. För västvärldens medieföretag har det senaste året begravt åtskilliga illusioner om vad internet kommer att betyda för deras verksamhet.”
“Globes (red anm tidningen Boston Globe) utförsåkning är en stark varningssignal till alla som trott att det räcker att locka till sig miljontals gratisläsare på internet. Inte på långa vägar väger de nya annonsintäkterna på nätet upp för förlusten av traditionell pappersannonsering och betalande prenumeranter.”

Jag tolkar det som om att Peter hyser föga tilltro till Internet som en framkomlig väg för tidningshusen att bidriva en komerisiellt framgångsrik verksamhet.

Helt klart är att tidningshusen hittills inte inte varit särkilt framgångsrika i detta medium generellt sett, åtminstone inte vad det gäller intäkter. Men att bedriva journalistisk verksamhet på nätet är ingen “illusion” som Peter skriver. Och tidningarnas oförmåga att hittills tjäna pengar på nätet är inte “en varningssignal”. Internet är en möjlighet. En fantastisk möjlighet för tidningar att såväl bedriva god journalistik som att tjäna pengar på det.

Peter skriver mycket riktigt att: “Dagspressens problem handlar alltså inte om sviktande läsarintresse utan om brist på intäkter för att upprätthålla resurskrävande journalistik.” Men glömmer det ack så viktiga tillägget; att det faktiskt inte bara handlar om “brist på intäkter” utan om brist på kreativa och konkreta idéer på hur de ska generera intäkter. På den punkten står de allra flesta mediahus fortfarande och stampar.

Och när de, i denna låsta situation, dessutom kan konstatera att snillen som Google, som förstår sig på nätet och dess möjligheter, lyckas tjäna massor av pengar, och då i synnerhet med utgångspunkt från tidningarnas innehåll, så sparkar de fullkomligt bakut.

We can no longer stand by and watch others walk off with our work under misguided legal theories.”, säger AP’s ordförande Dean Singleton till Wall Street Journal.

Robert Thomson, managing editor på Wall Street Journal, skrär inte heller orden i en artikel i PaidContent.org:

—“There is a collective consciousness among content creators that they are bearing the costs and that others are reaping some of the revenues—inevitably that profound contradiction will be a catalyst for action and the moment is nigh. There is no doubt that certain websites are best described as parasites or tech tapeworms in the intestines of the internet.”

Och tillägger i en intervju hos Charlie Rose: “Google devalues everything it touches. Google is great for Google but it’s terrible for content providers.”

AP’s sägs nu vilja jobba med portaler och andra partner som har laglig rätt till AP’s innehåll och vidta rättsliga åtgärder mot dem som inte har det, exempelvis Google.
Peter Wolodarski, ger underförstått AP sitt bifall och skriver att Google “…ännu inte gjort sig kända för några journalistiska bragder. I stället har de skapat avancerade system som automatiskt citerar de viktigaste nyheterna från medieföretagens hemsidor (”aggregering”).

Denna “aggregering” är enligt min mening just en “journalistisk bragd”. Trots att Google själv aldrig producerat material, utan “endast” utgått från befintligt.

Jeff Jarvis, chef för The interactive journalism program at the City University of New York’s Graduate School of Journalism och författaren till boken What Would Google Do säger till Bussiness Week:

…rather than trying to compete with Google, newspapers should band together to “try to make Google News better.

Kontentan av allt detta är att  istället för att försöka fokusera sig på att tjäna pengar på den enorma trafik som Google förser tidningarnas nätupplagor med, så försöker de hindra Google att tjäna pengar på aggregationen. Google som istället skulle kunnabli deras bästa samarbetspartner. Snacka om att såga av den gren de själva sitter på.

Jag säger som Danny Sullivan, The Guardian: “The news media should quit moaning about the internet and get on with building a business model that makes money.

Läs också Scott Karps utmärkt inlägg i Publishing 2.0: “How Google Stole Control Over Content Distribution By Stealing Links“.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

Tidningskris? Inte då. Här tipsen till framgång


Tribunes ansökan om konkurrsskydd för en dryg vecka sen gav onekligen nytt bränsle åt debatten om tidningskrisen. Som mer nyanserat borde utvidgas till att omfatta all traditionell media.

För några dagar sen skrev Martin Jönsson för SVD att “Härdsmältan nära för USA-tidningarna“. Idag läste jag “Press under press” på DN’s ledare. Kvar på skrivbordet ligger senaste numret av Journalisten med Göran Rosenbergs krönika uppslagen: “Krisen och journalistiken“. Ingen munter läsning. Inte någonstans. Åtminstone inte för de som på något sätt berörs av traumat. Jag inkluderad. För det som slår mig i alla dessa redaktionella alster, och många andra med dem, är att man målar upp en mycket mörk bild av traditionella media, helt utan ljusglimtar. Minst av allt presenteras konkreta förslag på vad man skulle kunna göra för att råda bot på den nedåtgående spiralen. Knappt ens några idéer.

Av allt jag läst så har jag endast kunna urskilja några självande sista ord från ovan nämnda ledare på DN:

“Något som skulle kunna bryta den onda cirkeln vore om det etablerades nya, enklare former för betalning av småsummor för material som erbjuds på internet. Det ekonomiska trycket på tidningarna skulle också minska om läsplattor blev en succé och det gick att spara pengar på tryckning och distribution.”

Men inte ens dessa, enligt min mening inte särskilt spännande förslag, fick leva särskilt länge, innan ridån gick igen. För i meningen efter gick att läsa: Men där är vi inte i dag.”

Nä, där är ni inte idag. Men frågan är vad ni skulle kunna göra?

Någon gång måste vi börja, så varför inte nu.” skriver Mikael Zackrisson för VA, och citerar en deltagare på konferensen Disruptive Media som ägde rum i början av december.

Uppmaningen verkar vara riktad till honom själv; eller hans egen arbetsgivare; eller åtminstone den tidning han själv jobbar för; då han några rader längre ner skriver:

“”Det kommer bli ett blodigt 2009”, säger min chef här på redaktionen. Det är uppenbart att det inte går att köra på som förut. Att bygga bilar som ingen vill ha.
Att ge ut tidningar som ingen vill läsa, i alla fall inte i den form de haft historiskt.”

Mikael frågar sig varför inte tidningar gör som professionella företag; lyssnar på sina kunder:

“Nätet har gett oss alla de möjligheter vi drömt om för att lyssna till, kunna kommunicera med, samtala med och kanske till och med samarbeta med våra kunder och läsare.”

Och listar därefter upp några konkreta tips på effektiv socialisering. Frisk fläkt onekligen.

Men det verkliga ljust i tunneln står Jardenberg för i sitt senaste inlägg: “Nya tider, nya jobb för redaktionen“. Fattas bara, han är ju VD för utvecklingsbolaget Mindpark, men ändå. Här levereras det minsann. Och i transparensens tecken delar han med sig till alla, även konkurrenter. Håll tillgodo. Joakim skriver:

De flesta verkar vara överens om att tidningsbranschen befinner sig ett läge som kräver stora omställningar. När upplagorna sjunker, och intäkterna med det, så måste man se över ekonomin. Men allt får inte handla om rationaliseringar och besparingar. Det är minst lika viktigt att vi försöker konkretisera vad som måste göras för att vi ska nå vår nya roll i framtiden.”

Och fortsätter med att ladda upp ett gäng förslag på nya nödvändiga redaktörer: Sökredaktör, statistikredaktör, projektredaktör, länkredaktör, communityredaktör, nätverksredaktör, taggredaktör, mashupredaktör, nätkvalitetsredaktör, internetredaktör.”

Klockrent!

Som inte det vore nog, så ber han sina läsare fylla på med egna förslag, för att hålla dokumentet vitalt.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,