Microbloggen – journalisternas nya arbetsverktyg


Nanok Bie. Känns det namnet igen? “Världens första YouTube-korrespondent” som han rubricerades i Metro för snart två år sen, efter att av nämnda tidning fått i uppdrag att rapportera från just YouTube och andra video-sharing-sajter. Nanok Bie som annars gjort sig känd för att ha hållit sig långt framme beträffande tjänsteutveckling för webben, bl a med communityn reload.org 1997.

Jag kan nu sent omsider glädjande konstatera att han också fått en framskjuten roll som krönikör i SJF’s tidning Journalisten. En tidning som dittills och enligt min mening bedrivit en nära nog dammtorr journalistik till få läsares glädje. Men i och med tidningens omgörning och nya skribenter (även andra nykomlingar ska ha cred) så har jag numer viss glädje av mediet.

Senaste i raden av krönikor från Bie har väckt mitt intresse: “Twitter som arbetsverktyg” och “Skapa ordning i arbetslivet – på nätet“. Låt mig få fokusera mig på förstnämnda. Bra, Bie. Äntligen någon på Journalisten som lyfter fram något nytt och fräscht ur journalisternas vardag.

Bie skriver:

“Täcker man teknik, IT, Internet eller något annat elektroniskt är Twitter ofta den snabbaste källan.”

Och utvecklar tesen:

“Det är lätt att avfärda nya former av kommunikation som Twitter med inställningen att det mest är på lek eller bara “sånt som ungdomar håller på med”. Men då har man missat hur några mer seriösa medier (särskilt amerikanska sådana) börjat använda Twitter till allt från att upptäcka nyheter, genomföra intervjuer, kvalitetsgranska och marknadsföra redaktionellt arbete.”
För den oinvigde kan jag berätta att Twitter är en av många många microbloggar som poppat upp senaste tiden. En microblogg är en blandning av blogg och forum. Där användarna oftast är såväl konsumenter som producenter av små inlägg (begränsat antal tecken om ca 150). Man följer de man anser vara intressanta och vice versa. De inlägg som berör och engagerar resulterar i alltifrån en till en lång tråd av kommentarer.

Den vanliga blogsfären har sen ganska länge varit en populär och givande källa för många journalister. Med information direkt från händelsernas centrum. Rå och oförvanskad. Oftast. Nu har de också fått upp ögonen för andra sociala medier som communities, microbloggar, etc.

Bie skriver:
“Man kan också använda Twitter som ett intervjuverktyg mellan två registrerade användare. Det blir en ganska skön, dynamisk och snabb konversation än via vanlig chatt eller e-mail eftersom man är begränsad till 140 tecken per post.”

Men de är inte ensamma – journalisterna – om att utnyttja detta faktum. Media lägger upp RSS-feeds på egna Twitter-konton, för den som vill följa senaste nytt. Kolla exempelvis in Sydsvenskans feed.

Så vad gör kommunikatörerna på företagen? Lägger upp sina feeds på Twitter förstås. Kolla in föregångaren Dell: “Dell on Twitter – Follow us. Dell Offers, News, Blogs, & Community Sites on Twitter“.

“Perhaps you already use Twitter to communicate with your friends, find out about breaking news, and keep up with technology and social media (or even political) leaders. Now you can also get great deals from Dell, stay current with what’s happening at Dell, and connect with other Dell fans and employees through Twitter!”

Var finns din marknad? Och var finns de som har störst inflytand på den? Var finns de som kan tänkas vara intresserade av dig och ditt företag? På Twitter? Jamen, då ska du ju möta deras behov där – också. On demand. Follow us. If you’re interested.

Inte sant, Bie?

PS. Läs också om Dells presskonferens på Twitter. I Neville Hobson blog. DS
Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Ja – microbloggen viktig i modern PR-kommunikation


Imorse ställde sig Fredrik på bloggen “Next Generation Internet” frågan: “Personliga flöden (mikroblogg): Är det nått att ha för företagen?” Vilket snabbt ledde till en spännande kommentar-sträng mellan några andra bloggare, tillika microbloggare som Jonas Nockert och deeped.

I sitt inlägg svarade Fredrik själv – ja – på sin fråga och sammanfattade värdet enligt följande:

1. Man kan lära sig ofantligt mycket
2. Många jobbar spridda i företagen och detta är ett bra sätt att hålla kontakt
3. Sökbarheten, spårbarhet, transparens och öppenhet
4. Det ökade intellektuella kapitalet i företaget
5. Skapar lojalitet och tillhörighet

Och syftar på såväl en intern som extern microblogg.

Alla ovan nämnda var mer eller mindre benägna att hålla med. Även om man såg trösklar i form av en aning stelbent beteende och tröghet i anammandet av nya möjligheter. Även jag själv sällade mig till kommentatorerna och gav mitt bifall enligt följande:

” Jag tycker microbloggar så som de idag ter sig är ett utmärkt kommunikativt redskap såväl internt som externt. Om jag får nämna något om det sistnämnda; extern kommunikation. Så tror jag att publika microbloggarna är ett suveränt och mycket speciellt marknadskommunikativt instrument; ex Jaiku, Twitter, m fl. Däremot så tycker jag det finns massor av brister. Ex saknar jag profiler på de som bloggar, så jag slipper utläsa av deras inlägg och kommentarer huruvida jag ska följa dem eller inte. Och vice versa.

Det som gör de publika microbloggarna särskilt intressanta för företag att använda i sen externa kommunikation är spridningen av ny informationstyp (140 tkn one liners att jmfr med pressmeddelanden och sedvanliga blogg-inlägg) on demand i kombination med den omedelbara interaktiva feedback-funktionen, av chat-karaktär.

Jag vill passa på att säga att vi på Newsdesk under hösten kommer att addera funktionalitet av social nätverks-karaktär. Missförstå mig rätt nu – men något i stil med LinkedIn och/eller Facebook och/eller något liknande. Som en del i detta vill vi också hitta en microblogg lösning som passar företagen. Som ni vet så har vi försökt fokusera oss på att “distribuera” pressinformation on demand, istället för push. Det har lockat 1000-tals företag. Men en av många flaskhalsar i deras kommunikation är framtagandet av informationen, ex nyhet, eller liknande. Traditionellt sett är kraven skyhöga på dessa. Varför det alltid slutar med noll-kommunikation. Om dessa företag även fick möjlighet att med max 140 tkn skicka iväg daglig info till de som är intresserade (följer) så är den flaskhalsen i viss mån borttagen. Sen har vi ju det med beteende-förändringen, som slår hål på ovan nämnda. Att få representanter att börja microblogga kräver sin tid. Men vi är som sagt på hugget. :-)”

Andra bloggar om: , , , , , , ,