Flera marknader = flera konton?


Idag skriver Fritjof Andersson, från “Social Business”, ett inlägg om “Varför ditt företag ska ha flera, nischade konton på Twitter”. Fritjof menar att “om du har ett nischat konto som ger intressenten just den information hen vill ha, rätt paketerad och vid intervall som intressenten gillar – då lyssnar hen. Om du har många oilka produkter eller verksamhetsområden och kommunicerar alla dem via samma konto till flera olika målgrupper så måste kunden själv filtrera informationen, vilket gör den till mindre intressant brus“.
Fritjof skriver att “om du till exempel följs på Twitter av en person som följer 2000 andra konton, men inte är med på den personens twitterlistor, då finns du inte för den personen. Om du däremot har ett nischat konto som ger personen exakt det hen vill ha så kanske, kanske du kvalar in till listan av konton som personen faktiskt lägger tid på att läsa“.

Mina erfarenhter är att ju mer du anpassar dina budskap efter din målgrupp desto mer jobb, men samtidigt desto större chans att målgruppen får den information de önskar. Var gränsen går kan bara du avgöra.

Det mesta bygger förstås på att du känner och förstår din målgrupp. När det gäller Twitter så kan du ju inte välja dina följeslagare. Men du kan ju med fördel välja ut din målgrupp bland såväl dina följeslagare och som alla twitteranvändare i stort. Du kan med fördel välja ut de följeslagare du finner intressanta, följa dem och lära känna dem, genom att engagera dig i det dem har att säga. Och du kan självklart också följa dem du finner intressanta trots att de inte följer dig, kanske i någon förhoppning om att de en dag också väljer att följa dig.

Däremot vill jag inte på rak arm säga att det alltid är “bättre” med fler konton än färre. Jag brukar säga att man får det man förtjänar. Väljer du att skriva om ett nischat ämne, på ett nischat språk, så kommer du med största sannolikhet attrahera en nischad målgrupp. Postar du få och ointressanta tweets, så kommer få att följa dig. Släpper du många ointressanta tweets så kommer ingen annan än din mamma att följa dig. Släpper du några intressanta tweets så kommer du få några följeslagare. Släpper du många intressanta tweets så blir de fler. Börjar du engagera dig i dina följeslagare och ge riktigt bra feedback, så kommer de snart börja älska dig, och du kommer få fler och fler följeslagare.

Är ditt företag verksam inom fler mer eller mindre nischade områden, på fler mer eller mindre nischade marknader, så kan företaget göra klokt i att “borra sig ner” i varje enskild marknad. Genom att tillsätta dedikerade twittrare som sakkunnigt och engagerat kommunicerar om exakt det ämne marknade är interesserad av på dess eget språk, både innehållsmässigt och språkligt. Kanske via flera olika konton. Det kommer förmodligen att ge massor, men också kosta massor.

På MyNewsdesk brottas vi lite med dessa frågor också. Till skillnad från Twitter så skiljer vi på konto och marknad. Vi har skapat förutsättningar för företag att administrera ett eller flera pressrum med ett och samma konto. Exempelvis så har Norwegian, med ett och samma konto, förlagt pressrum till fem olika länder (geografiska marknader) där de är verksamma. De har valt att jobba med för varje enskild marknad dedikerade presskontakter och anpassad information på marknaden språk. Exempelvis finsk information på finska från finsk presskontakt, dessutom taggad i finska geografiska regioner och ämnen. OSV.

Norwegian har skapat pressrum för fem olika marknader/länder.

Norwegians finska pressrum

Ett annat exempel är KGK, som valt att bryta ner sin kommunikation på varumärkesnivå, där man med ett och samma konto skapat pressrum för varje enskilt varumärke, men ändå visat att de ligger under moderbolaget KGK Holding. För varje varumärke har man en dedikerad presskontakt, bilder, pressmeddelanden, nyheter, osv.

KGK har skapat pressrum för varje enskilt varumärke - och knutit dessa till moderbolaget KGK Holdings eget pressrum.

Ett av KGK's varumärken - Hella - har fått ett eget pressrum med för målgruppen dedikerad information och presskontakt.

Båda dessa företag har ansträngt sig till det yttersta för att tillgodose sina målgruppers intressen vad det gäller skräddarsydd information och kommunikation. Vilket har kostat i tid och engagemang, men också givit mycket tillbaka.

Men vi har även många exempel på föreag som finns på många olika marknader, men ändå valt att jobba med ett “one size fits all”-koncept. Samma pressrum, pressmeddelanden, presskontakter, nyheter, bilder, osv, på samma språk för alla. Kostar inte så mycket men kanske heller inte ger så jättemycket tillbaka.

Exakt vilken strategi ditt företag ska jobba utifrån, kan bara ni själva avgöra.

1300 social media newsrooms på Newsdesk


I ett blogginlägg publicerad för någon vecka sen jämför Fredrik Wackå sex sociala mediesajter, varav fyra svenska. Och menar att det sociala pressrummet tog fart för cirka 2,5 år sedan, först i form av en social medierelease. Att de fortfarande är försvinnande få. Men att det åtminstone finns “så många att vi kan börja se mönster. ”

Ur det skrala utbudet har Fredrik valt ut Electrolux, Scania, BRIO och Configura från den svenska floran samt GM Europe och Ford från den internationella. Men refererar till några andra vid sidan om själva jämförelsen.

Av den lilla empiriska undersökningen och jämförelsen av rummen ifråga så konstaterar han att de flesta har en relativt rikt utbud av sociala funktioner men att de ofta saknar den sociala “attityden”. Fredrik skriver: “Företagen omfamnar den sociala webbens infrastruktur men inte nödvändigtvis dess attityd.”

Såvitt jag kan se och förstå så har Fredrik därmed förbisett de ca 1300 social media newsrooms som företgen skapat på Newsdesk. Varför då?

Pressrummen på Newsdesk uppfyller de flesta av de kriterier som Fredrik anser bör finnas för att klassas som ett “riktigt” social media newsroom. Plus några till som åtminstone jag anser gör de mer sociala och användbara än de Fredrik nämnt.

Fredrik specar följande kriterier för ett social media newsroom:

  • Foton: Möjligheten för andra att använda och återpublicera fotografier på ett enkelt sätt. Typexemplet är ett konto på Flickr (men skulle kunna vara en annan tjänst eller t.o.m. egenutvecklat).
  • Video: Som ovan, med YouTube som den vanligaste lösningen.
  • Dela: Underlätta för läsare att dela med sig av länk eller innehåll till andra sajter.
  • Kommentarer: Möjlighet för läsare att direkt kommentera nyheterna, eller skicka en trackback(?) från sin egen blogg.
  • Mikroblogg: En frekvent, mycket informell insikt i vad som händer i företaget samt möjlighet att starta en dialog. Ingen hade det men det finns många företag som upptäckt mikrobloggen.
  • Personlig: Någon form av känsla för människorna bakom företaget — en blogg, biografier, etc.
  • Extra kontaktmöjligheter: Bortom mejl och telefon som IM, chat, Skype…
  • RSS, prenumeration: Möjligheten att prenumerera på eller syndikera innehållet från mediesajten.
  • Bevakning från medier/sociala medier: Produkt- eller företagsspecifik omvärldsbevakning, till exempel i form av länkar till vad andra skrivit.
  • Länkar till bloggar/resurser: Poängen här är självklart att länkarna ska gå till intressanta röster utanför företaget.
  • Creative Commons: Vanlig upphovsrätt är inte anpassad till den delande webben. Creative Commons gör det lätt att göra rätt för den som vill använda innehåll, och visar viss insikt från företagets sida.

Såvitt jag kan se så uppfyller pressrummen på Newsdesk alla kriterier utom mikroblogg- och extra kontakt-funktionerna.

Å andra sidan så har Newsdesk skapat följande mervärden som inte finns med i Fredriks lista, varav några kanske gör pressrummen mer sociala eller åtminstone mer användbara än referenserna ovan, medan andra även återfinns hos referenserna, men inte finns med i Fredriks check list:

  • söka efter nyheter i alla pressrum (i själva verket nyheter från 7000 företag) på ett bräde baserat på fritext och eller kategorier.
  • söka efter annan information som evenemang, bilder, videor, kontaktpersoner, dokument.
  • releatera information till varandra
  • spara alla sökningar som bevakningar som RSS och/eller e-post.
  • dynamiska tags och tillhörande tag clouds
  • dela med sig även som e-post
  • söka i varje enskilt pressrum
  • information knuten till stort distributionsnät – on demand
  • bakomliggande system för att mäta trafik och användning

Ser man till antalet social media newsroom per capita så gör förmodligen detta Sverige till “social media newsroom”-tätaste landet i världen. Eller vad säger du, Fredrik? Hoppas du inte glömmer Newsdesk nästa gång.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Så vill journalisterna ha ditt pressrum


TekGroup International Online Public Relations har låtit göra en undersökning där man försökt ta reda på i vilken utsträckning journalister använder “newsroom”, och vad de önskar få ut av dem.

Kontentan är att en överväldigande majoritet vill att företag har “newsrooms”; att de är lättnavigerade och fulla med all tänkbar information som pressmeddelanden (gärna arkiv), bilder, videor, kontaktpersoner, etc. Och att det går att få informationen som e-post-bevakningar. Inte helt oväntat.

Ett par betänkligheter är dels att TekGroup International Online Public Relations är partiska – de gör pressrum åt företag – dels att det inte framgår hur många journalister som deltagit i undersökningen. Men likväl så råder det nog inga som helst tvivel om att ett pressrum enligt önskemålen ovan skulle underlätta journalisters vardag.