Annonser mindre intressanta i nya Google Instant Search?


Jag vill inte vara djävulens advokat, men Google Instant Search kan komma att minska såväl klassiska impressions som CTR (click through ratio) för Adwords vilket kan ställa till det rejält för både Google och dess annonsörer.

Bara för några timmar sen lanserade Google “Instant Search”. Tjänsten föreslår ett relevant sökresultat så fort du har skrivit första bokstaven i den sökterm Google förväntar sig att du ska göra.  De därpå följande nedskrivna bokstäver ger direkt upphov till nya vad Google förmodar vara relevanta resultat av din sökning. Varje ny nedpräntad bokstav ger alltså upphov till nya sökresultat i realtid. Med Google Instant Search kan användarna hitta exakt det de söker efter, betydligt snabbare och effektivare än tidigare. Det enda Google gör är alltså att gissa (med utgångspunkt från avancerade matematiska uträkningar) vad du söker efter, och presentera relevant sökresultat.

Och Adwords hänger med. När sökresultaten visas, visas också relevanta annonser. Men det blir inga “impressions” av traditionellt slag såvida inte användaren trycker på sökknappen eller “enter”-tangenten, eller slutar skriva något under 3 sekunder. Däremot fler nya “impressions” av annonser när sökresultaten flimrar förbi.

Men är det inte så att ju enklare och effektivare Google gör det för användaren att finna vad han/hon söker i det organiska floran av information, desto mindre kommer användarens ögon söka sig till de sponsrade länkarna (annonserna)?

Business Insider skriver i ett inlägg: “Here’s everything you need to know about Google Instant” med glömmer annonsprogrammet.

Mina erfarenheter hittills är att användaren av Instant Search nu snabbt laborerar  fram och tillbaka med bokstäver och söktermer i sökfönstret tills relevant sökresultat erhålls, varefter användaren klickar på en länk i det organiska sökresultatet. Ögonen söker sig till de sponsrade länkarna först när det organiska sökresultatet inte levererar vad användaren söker efter.

Google själv talar inte om några farhågor i detta fall. Såklart inte. Inte för att det är likt Google, men någonstans i baktankarna ligger säkert strategier för att öka såväl Ad impression som CTR. Låt oss se 🙂

Google skriver på sin blogg:

Although Google Instant doesn’t change the way ads are served, ads and search results will now be shown based on the “predicted search.” For example, if someone types “flow” into Google.com, our algorithms predict that the user is searching for “flowers” (the predicted search) and therefore display both search results and ads for “flowers”. However, if that user then adds the letter “c” to the query, our algorithms may predict that the user is searching for “flowchart” and show the corresponding natural and paid results for flowchart.

As a result, Google Instant changes the way we think about impressions. With Google Instant, an impression is counted if a user takes an action to choose a query (for example, presses the Enter key or clicks the Search button), clicks a link on the results page, or stops typing for three or more seconds.

Sluta fokusera på PageRank


Sluta fokusera på PageRank. Som enskild faktor är den irrelevant för dina möjligheter att synas. Och definitivt som måttstock för framgångsrik PR. Egentligen inget nytt, men PR-kommunikatörer klamrar sig till synes fortfarande fast vid Larry Pages algoritm, i tron om att den ska frälsa dem.

När websök blev den vanligaste inkörsporten till alla aktiviteter på webben,  blev en stark och tydlig närvaro i websök en mycket viktig PR-aktivitet. Och eftersom Google har den ledande söktjänsten för webben så har deras algoritm för hur du där rankas blivit högsta prioritet. Men det var då det. Webben ändras. Folk med den. Och vice versa.

Det råder inga som helst tvivel om att det fortfarande är väldigt viktigt, sett ur ett PR-perspektiv, att komma högt upp i resultatet av relevanta sökningar på Google. Men det är inte uteslutande din PageRank som avgör det. PageRank är bara en av hundratals faktorer som har betydelse för hur du syns i Google. Och där Larry Pages skapelse – Page Rank – lever en förtynande tillvaro.

Mike Volpe på HubSpot Blog skrev ett intressant inlägg i ämnet: “Why Google Page Rank is Now Irrelevant”. Jag tar mig här friheten att referera till de fem huvudsakliga skäl Volpe nämner till varför:

  1. Metrics are useless unless you can track them, and you can’t track Page Rank. The best approximation of your Page Rank you can get is 6-9 months old, and even then you’re not sure it is correct.  If you cannot accurately and frequently get new data for a metric, it is pretty much useless.
  2. Page Rank has nothing to do with SEO rankings or results. I know of websites that have a Page Rank of 0, and yet they still get organic rankings and search traffic for competitive search terms.
  3. Page Rank is not relevant for real time search and social media results. Increasingly, social media conversations, real time news and status updates and other content are making their way into search results.  Even though the Page Rank for a tweet or status update is 0, they still show up in results.  Same thing for news releases and other content.
  4. Page Rank is not a results metric. Typically it is best to measure things that get you real results for your business (customers and revenue) or things that directly lead to those metrics (leads).  But Page Rank has nothing to do with any results – see the previous two reasons.
  5. Even Google says Page Rank is not important. Google removed Page Rank from its webmaster tools because it is not important.  Google Employee (Webmaster Tools Analyst) Susan Moskwa saysWe’ve been telling people for a long time that they shouldn’t focus on PageRank so much; many site owners seem to think it’s the most important metric for them to track, which is simply not true. We removed it because we felt it was silly to tell people not to think about it, but then to show them the data, implying that they should look at it.” And many other places Google tells you to not worry about Page Rank.
På Google Webmaster Central strömmar det fortfarande in kommentarer i frågan. En ganska målande från Guillaume, Quebec:
I see so many people asking “Will this increase my PageRank?”. Could you tell them – once again – that ranking is not just about “PageRank” but also 200 different signals? And while being there, why don’t you tell us about those 200 different signals?
Google svarar i sin Google Webmaster Central-kanal på Youtube:
Bakom allt detta ser jag ett stressat Google som kämpar febrilt för att hitta ett exsistensberättigande på den sociala realtidswebben där just PageRank helt spelat ut sin roll. Och där Google hittills har haft väldigt svårt att positionera sig med vettiga tjänster.
@jocke (Joakim Jardenberg) tipsade mig också om ett inlägg på Internetstatistik.se där det framgår att Sveriges befolkning mellan 9-79 år använder social media (26%) i lika stor utsträckningen en genomsnittlig dag, som den använder traditionell webbmedia (26%).

58% fler sökningar hos Google på 46% större sökmarknad


Världens sökmarknad växte med hela 46% förra året. Av världens total 131 biljoner sökningar stod USA för överlägst flest sökningar; 22 biljoner att jämföra med Kinas 13 biljoner sökningar.

Hela 87 biljoner av sökningarna gjordes på Googles sajter, att jämföra med näst största söktjänsten Yahoos 9 biljoner sökningar. Ett styrkeprov av Google, vars sökningar blev 58% fler förra året, till skillnad från Yahoos ökning på 13%.

Undesökningen genomfördes av ComScore Inc.

30% av sökningarna på Google helt nya


Jag snubblade på värdelös men lite underhållande statistik från Google blog, på hur besökare använde söktjänsten förra året. Det är Googles sökteam som roat sig med att plocka fram ett axplock ur den abnorma volym data de förfogar över. Några exempel:

  • 70% av Google-användarna i USA sökte minst en gång per dag på Google förra året.
  • 15% av dem sökte på Google fler än 10 gånger per dag.
  • 9 sekunder tog det för en genomsnittlig besökare att söka på Google. Men bara 0,25 sek för Google att leverera svaret.
  • Förra året förbättrade Google sin söktjänst vid 540 tillfällen, vilket innebar 1,5 ggr per dag.
  • Var 13:e sökning visade Google en karta i sökresultatet.
  • Enligt Google maps åkte man i snitt 11 km längre på helgerna i jämförelse med arbetsdagarna.
  • De som sökte efter avstånd till närmaste hockeyrink kunde konstatera att den i låg i snitt 3 mil ifrån där den position de angivit som start. Och närmaste skidort 30 mil bort.

Och sist men inte minst  – den som verkligen får en att höja på ögonbrynen:

  • 30% av alla sökningar har aldrig tidigare gjorts!

Google-chefen om Svante Weylers konspirationsteorier: “Inget kunde vara mer fel”


Jag älskar Google. Hela mitt liv ligger i Googles händer. För jag har sökt mig dit. För att de levererar verkligt värde till låg eller ingen kostnad. Utöver deras suveräna söktjänster, arbetar jag med Google Adsense, Adwords, Analytics och Apps. Sistnämnda hanterar min kommunikation, mina kalendrar, dokument, nyhetsflöden, to-do-listor, kontakter….rubbet!

Dessutom är Google något av det coolaste och mest fascinerande bolag jag kan tänka mig. Grundarna Sergey Brin och Larry Page är ena riktiga hjältar för att inte säga orakel. Och Jeff Jarvis bok “What would Google do?” seglade snabbt upp som en av mina absoluta favoriter i fackboks-genren. En bok som även kastade lite extra ljust över hur jag klokast bör bedriva min verksamhet – MyNewsdesk.com. Tack, Google. Ni är ena riktiga hejare på att organisera information.

På den punkten har nog inte Svante Weyler på Expressen några invändningar. Men i en artikel i Expressen letade han efter ord “för att beskriva det äckel man (i.e han) känner inför Googles självutnämnda roll som världens räddare.”

Svante skriver att “Google representerar den värsta formen av auktoritär kapitalism” och jämför Googles framfart med hur “den kommunistiska staten stal alla konstnärers upphovsrätt genom att förbjuda dem att själva sälja sina verk, i landet och utomlands.”

För några timmar sen replikerade Googles Sverigechef Stina Honkamaa:

“Svante Weyler verkar tro att Google vill äga rätten till material producerat av andra och till och med sälja resultatet av deras arbete utan deras tillstånd. Inget kunde vara mer fel. Gemensamt för alla våra tjänster är att vi alltid respekterar andras upphovsrätt. Vi tillhandahåller ett antal plattformar där material-ägare av olika slag och användare kan hitta varandra, men rättigheterna till innehållet finns alltid kvar hos originalägarna. Vi är mycket mer intresserade av att hjälpa ägare av innehåll göra sitt material tillgängligt och enkelt att hitta på nätet och hjälpa dem tjäna pengar på det.”

“Man frestas att hålla med.” skriver Svante. “Och sen kommer man att tänka på att detta har man sett förut. Under kommunismen.”

Googles inflytande och allt större makt över oss människor går inte att ta miste på. Dock anser jag att begrepp som “kommunism” känns bortom fjärran i sammanhanget. Jag kan inte komma på att Google på något sätt, eller vid något tillfälle, missbrukat sin starka ställning, stora makt och påtagliga inflytande. Bortsett från då några bilder på Himmelska fridens torg försvann från sökresultatet i Kina.

Nej, jag anser uttalandet från Svante vara mer cyniskt och konspiratotiskt än klarsynt.

Av Kristofer Björkman

Så hittar kunderna info om dina varor och tjänster


Ny rapport från Konsumentverket: 91% av svenskarna använder web-sök för att hitta information om dina varor och tjänster.

Företag som idag jobbar med PR i syfte att skapa goda relationer med sin marknad, är ofta relativt måna om att möta sin marknad där den är mottaglig för dialog och information. I synnerhet när marknaden är i köpartagen; när den söker efter information om varor och tjänster, med ambitionen att få ett vettigt underlag till ett ev köp.

Konsumentverket har kunnat konstatera att “Utvecklingen inom Internet har lett till nya möjligheter för konsumenterna. Med hjälp av Internet går det att söka information om varor och tjänster, jämföra priser och på helt nya sätt ta del av utbud som inte är begränsat till lokala butiker. Internet har också möjliggjort kontakter med andra konsumenter som kommenterar, avråder och rekommenderar varor, tjänster eller inköpsställen på Internet. “

Av det skälet så har Konsumentverket velat följa och på sikt analysera konsumenternas förhållande och ställning på marknadsplatser där elektronisk handel förekommer. Något som har resulterat i en pinfärsk undersökning i samarbete med Handelshögskolan i Göteborg, där man under våren valt att intervjuva 1.500 slumpvist utvalda svenskar i åldersgruppen 18-85 år. Undersökningen genomfördes av Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) och TNS Gallup på uppdrag av Konsumentverket.

Den del som ådrog mig störst intresse var den del där man tittade på hur folk söker efter informatoin om företags varor och tjänster:

“Av de svarande som använde Internet för att söka information om varor och tjänster
(totalt 1112 stycken, dvs. 74 % av hela urvalet) var det allra vanligast att söka
information via sökmotor. 91 % av dem använde denna metod. Näst vanligast var att
söka via e-butikens eller företagets hemsida, vilket 73 % gjorde. Andra relativt
vanliga metoder var att använda särskild sökmotor för prisjämförelser (58 %) och gå
in på papperstidningars hemsidor (52 %). Att söka information via myndighetssidor,
konsumentorganisationer och konsumentcommunities/konsumentgrupper var mindre
vanligt (19-34 %). Sökning via bloggar var ovanligt, bara 13 % av de som använde
Internet använde sig av denna metod.”

Så hittar kunderna information om dina varor och tjänster

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Surfs up! Google Wave – biggest Wave ever!


Nu har de överträffat sig igen, de danska bröderna Rasmussen, som utvecklade Google Maps.

Google Wave är inte bara det coolaste Google lanserat på länge. Det ser också ut att vara det mest användbara. Google förklarar:

“Google Wave is a new tool for communication and collaboration on the web. A wave is equal parts conversation and document. People can communicate and work together with richly formatted text, photos, videos, maps, and more. A wave is shared. Any participant can reply anywhere in the message, edit the content and add participants at any point in the process. Then playback lets anyone rewind the wave to see who said what and when. A wave is live. With live transmission as you type, participants on a wave can have faster conversations, see edits and interact with extensions in real-time.”

Surfs up! Google Wave - biggest wave ever!

Om den här videon får dig att ramla av stolen, så kan man undra vad som kommer att ske när tjänsten släpps publik senare på året. Värt att nämna är att vidoen på Youtube visats drygt två miljoner gånger sen den publicerades för 10 dagar sen.


Ni som jobbar med PR eller journalistik, och börjat älska de sociala nätverket/medierna som Twitter, Facebook, blogg, och kanske Newsdesk…, ni kan ju föreställa er nyttan med detta verktyg.

Läs Jeff Jarvis inlägg “Google Wave and News“.

BTW – it’s open source…

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Är media bara dåliga på att optimera sina tjänster för sökmotorer eller vill de inte?


Heather Dougherty, ansvarig för Research på Hitwise, menar att kategorin “media & news” bara får 21% av sin trafik från sökmotorer, vilket ger den tredje sämsta placeringen i hennes studie. Att jämföra med exempelvis “health & medical” som får 46% av trafiken från sökmotorer.

Är media bara dåliga på att optimera sina tjänster för sökmotorer eller vill de inte?

Jag har lite svårt att begripa innebörden och omfattningen av hennes indelning av kategorier, men jag tycker ändå att det ger en signal på att medier verkar vara usla på SEO. Eller är det så illa att de faktiskt inte vill få trafik från sökmotorerna? Vi har ju förstått att många media ogillat att Google news tjänar pengar på fragment av deras redaktionella alster. Och nu även Google bildsök. Men har det verkligen gått så långt att de även nobbar trafiken från Googles websök?

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Vet ni varför sökningarna ökar kraftigt men inte sökordsmarknadsföringen?


Varför ökar sökordsmarknadsföringen bara med 18% senaste två åren när antal sökningar ökade med hela 68%? Den frågan ställde sig Gian Fulgoni i sin blogg Comscore Voices.

Vet ni varför sökningarna ökar kraftigt men inte sökordsmarknadsföringen?

Vet ni varför sökningarna ökar kraftigt men inte sökordsmarknadsföringen?

Obegripligt kan man tycka, då utvecklarna av annonsprogrammen för sökmotorer jobbat hårt för att leverera mer relevanta och ändamålsenliga textannonser. Men enligt Gian Fulgoni så har undersökningar visat att orsaken är en annan.

Andelen som söker sig till textannonserna efter en sökning är nämligen konstant. Orsaken är helt enkelt att folk söker sig till sidor som helt enkelt saknar textannonser. Och då kan man undra varför saknar de textannonser?

Vet ni varför sökningarna ökar kraftigt men inte sökordsmarknadsföringen?

Enligt Gian Fulgoni beror det på att söksträngarna har blivit mer komplexa och att annonsörerna inte utnyttjat möjligheten att presentera sina annonser i dessa sammanhang.

Vet ni varför sökningarna ökar kraftigt men inte sökordsmarknadsföringen?

Jag gjorde ett snabbt test. Först sökte jag på “mountainbike” och sen sökte jag på “mountainbike åre downhill bana”. Galet många annonsörer med mer eller mindre relevanta budskap i förstnämnda fallet, men ingen i sistnämnda.

Vet ni varför sökningarna växer kraftigt men inte sökordsmarknadsföringen?

Vet ni varför sökningarna växer kraftigt men inte sökordsmarknadsföringen?

Varför vill inte http://www.stromma.se synas här med sin annons: “Vandra eller utöva sporter i fjällen”?

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Google en möjlighet – ingen parasit


Dagens ledare “Parasiternas paradis” signerat Peter Woldorski är en tragikomisk läsning. Och dessutom bara en raden av artiklar och liknande världen över som bygger på samma tes och mynnar ut i samma frustration: “Det är inte rimligt att Google och liknande aktörer tar och tjänar pengar på vårt material”.

Jag ska inte säga att Peter Wolodorski är ute och cyklar. För hur saker och ting förhåller sig är högst subjektivt. Och alla har rätt att ha en åsikt i frågan. Dessutom hyser jag stor aktning och respekt för Peters skarpsinnighet i de flesta frågor, dock inte i denna fråga.

Peter skriver:
“Kriser skapar inte bara problem, de bidrar också till klarhet. För västvärldens medieföretag har det senaste året begravt åtskilliga illusioner om vad internet kommer att betyda för deras verksamhet.”
“Globes (red anm tidningen Boston Globe) utförsåkning är en stark varningssignal till alla som trott att det räcker att locka till sig miljontals gratisläsare på internet. Inte på långa vägar väger de nya annonsintäkterna på nätet upp för förlusten av traditionell pappersannonsering och betalande prenumeranter.”

Jag tolkar det som om att Peter hyser föga tilltro till Internet som en framkomlig väg för tidningshusen att bidriva en komerisiellt framgångsrik verksamhet.

Helt klart är att tidningshusen hittills inte inte varit särkilt framgångsrika i detta medium generellt sett, åtminstone inte vad det gäller intäkter. Men att bedriva journalistisk verksamhet på nätet är ingen “illusion” som Peter skriver. Och tidningarnas oförmåga att hittills tjäna pengar på nätet är inte “en varningssignal”. Internet är en möjlighet. En fantastisk möjlighet för tidningar att såväl bedriva god journalistik som att tjäna pengar på det.

Peter skriver mycket riktigt att: “Dagspressens problem handlar alltså inte om sviktande läsarintresse utan om brist på intäkter för att upprätthålla resurskrävande journalistik.” Men glömmer det ack så viktiga tillägget; att det faktiskt inte bara handlar om “brist på intäkter” utan om brist på kreativa och konkreta idéer på hur de ska generera intäkter. På den punkten står de allra flesta mediahus fortfarande och stampar.

Och när de, i denna låsta situation, dessutom kan konstatera att snillen som Google, som förstår sig på nätet och dess möjligheter, lyckas tjäna massor av pengar, och då i synnerhet med utgångspunkt från tidningarnas innehåll, så sparkar de fullkomligt bakut.

We can no longer stand by and watch others walk off with our work under misguided legal theories.”, säger AP’s ordförande Dean Singleton till Wall Street Journal.

Robert Thomson, managing editor på Wall Street Journal, skrär inte heller orden i en artikel i PaidContent.org:

—“There is a collective consciousness among content creators that they are bearing the costs and that others are reaping some of the revenues—inevitably that profound contradiction will be a catalyst for action and the moment is nigh. There is no doubt that certain websites are best described as parasites or tech tapeworms in the intestines of the internet.”

Och tillägger i en intervju hos Charlie Rose: “Google devalues everything it touches. Google is great for Google but it’s terrible for content providers.”

AP’s sägs nu vilja jobba med portaler och andra partner som har laglig rätt till AP’s innehåll och vidta rättsliga åtgärder mot dem som inte har det, exempelvis Google.
Peter Wolodarski, ger underförstått AP sitt bifall och skriver att Google “…ännu inte gjort sig kända för några journalistiska bragder. I stället har de skapat avancerade system som automatiskt citerar de viktigaste nyheterna från medieföretagens hemsidor (”aggregering”).

Denna “aggregering” är enligt min mening just en “journalistisk bragd”. Trots att Google själv aldrig producerat material, utan “endast” utgått från befintligt.

Jeff Jarvis, chef för The interactive journalism program at the City University of New York’s Graduate School of Journalism och författaren till boken What Would Google Do säger till Bussiness Week:

…rather than trying to compete with Google, newspapers should band together to “try to make Google News better.

Kontentan av allt detta är att  istället för att försöka fokusera sig på att tjäna pengar på den enorma trafik som Google förser tidningarnas nätupplagor med, så försöker de hindra Google att tjäna pengar på aggregationen. Google som istället skulle kunnabli deras bästa samarbetspartner. Snacka om att såga av den gren de själva sitter på.

Jag säger som Danny Sullivan, The Guardian: “The news media should quit moaning about the internet and get on with building a business model that makes money.

Läs också Scott Karps utmärkt inlägg i Publishing 2.0: “How Google Stole Control Over Content Distribution By Stealing Links“.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,