NY Times David Pogue om pressreleaser: “Who gives the f…!!”


Är det inte märkligt?! Trots att hela PR-industrin, journalister, informatörer, i samklang och för länge sen dömt ut urskiljningslöst ut-pushade pressreleaser, så fortsätter de att strömma in på redaktionerna, rakt ner i papperskorgen, likt SPAM.

Lawrence Ragan Communications, Inc har ju sen 70-talet skrivit om PR och kommunikation i största allmänhet, oftast i form av nyhetsbrev. På senare tid även på Ragan.com. Inte alltid up to date. Däremot så tycker jag att MyRaganTV.com har en hel del kul inslag. Bland annat de som går under vinjetten “perfect pitch”, där ledande journalister och liknande berättar hur de helst vill ha information från PR-folk. Dock handlar det ofta om hur de inte vill bli uppvaktade.

Här följer ett par nyligen publicerade inslag där David Pogue (New York Times) och Ben Bradley (ABC Chicago’s) berättar om PR-folkets stora misstag. Bl a om hur de båda både irriteras och förvånas över hur värdelösa pressreleaser fortsätter att strömma in på deras redaktioner.

PR-verktyg anklagas för SPAM


Jag vill börja detta inlägg med att berömma en del större företag som erbjuder PR-verktyg för hur snabbt och förhållandevis effektivt de lyckats anpassa sig till de “nya” förutsättningarna som dagens kommunikativa landskap erbjuder och i viss mån kräver. För vi pratar trots allt om relativt stora noterade bolag med stark tradition och djupa rötter, som normalt sett är sega att dra upp. Jag vill inte sticka under stol med att Newsdesk med MyNewsdesk som plattform fortfarande ser oss som lille David mot dessa Goliats. Något som inger viss respekt och ödmjukhet.

Dock kan jag inte låta bli att ifrågasätta deras mediedatabaser, som saknar både Opt in och Opt out. Databaser som gör det möjligt för företag att söka efter och skicka information till intet ont anande journalister och bloggare med utgångspunkt ifrån av vad de anses vara intresserade av, samt vad företagen ifråga avser kommunicera.

Trots att de har goda intentioner med sin mediadatabas, och att den med stor sannolikhet fyller en viss funktion för såväl avsändare som mottagare, så är risken för regelvidrig SPAM överhängande.

En i raden av fly förbannade journalister och bloggare, som ändå tillhör det fåtal som orkar lyfta problemet till debatt, är Chris Kenton.

I sin blogg skriver Chris inledningsvis:
¨Is Cision Accountable for PR Spam? As a blogger, I receive a fair amount of PR spam-5-10 emails every day pitching crap I would never write about. And 9 times out of 10 this spam is illegal. It’s unsolicited commercial email in blatant violation of numerous provisions of the CAN-SPAM act. Day after day, week after week, the crap just rolls in, and frankly it pisses me off.”

Rent krasst så är varken jag eller Chris kritiska mot företagen ifråga, utan till SPAM. Chris skriver:
“My intent in writing this post is not to throw a bomb at Cision, but to open a public dialog about the practice of social media relations, and the behavior of Cision specifically.”

Det är exakt även min ambition med detta inlägg.

Chris skriver:
“Cision bills itself as “the leading global provider of media relations software services and solutions for public relations professionals.” Their homepage is full of social media products and services, and they offer a steady stream of webinars and whitepapers helping PR professionals navigate the brave new world of social media. So. To cut to the chase. Why is Cision harvesting my email from the web without permission, and providing it to PR agencies as part of a paid service to allow them to spam me with social media pitches? Call me crazy, but that doesn’t exactly jive with any notion of responsible social media marketing I’m familiar with. In fact, it sounds like Mercenary Marketing 1.0 cynically repackaged with a shiny Web 2.0 wrapper.”

Och avslutar med att vädja till Cision och alla dess gelika:

  • End the practice of “recruiting” emails and including them on any list before permission is explicitly granted.
  • Require every agency using one of your lists to include a footer, or a post script, that includes an unsubscribe link with a Cision contact. You can not claim to be accountable if the bloggers you “recruit” cannot close the loop with you about the communications we receive.
  • Create a clear set of marketing guidelines for which you hold your clients responsible, including adhering to provisions of the CAN-SPAM act, and provide a transparent place for your “recruited” bloggers to register complaints.
  • Ni som har orkat läsa ända hit, missa inte Heidi Sullivans (Cisions VP of Research) kommentar till Chris inlägg, där hon bl a skriver:

    “At Cision, our aim is to provide PR professionals the resources to identify potential journalists who would be interested in their story.”

    Och Chris svar på denna kommentar:

    “I appreciate Cision’s aim, but there’s a disconnect with practice that is the starting point for this discussion. You’re calling out the bad habits of PR people, but you’re glossing over your own bad habits and handing them the ammunition.”

    Jag väljer att avsluta som jag började: Inget ont om företagen ifråga. Tvärtom. Men den del av verksamheten som bygger på mediedatabaser med varken Opt ln eller Opt out, det är jag väldigt tveksam till.

    Alla berörda – varmt välkomna till debatt här nedan? Vad tycker ni ifrågan?

    Ny undersökning: Pressutskick konkurrerar med 97% spam


    Skräpposten är tillbaka på rekordnivå. Det visar en färsk undersökning från Stej där hela 97% av all e-post till svenska företag under maj månad bestod av spam.

    Pressutskicken konkurrerar med 97% spam

    Nu har vi ju gudskelov relativt vassa spamfilter som ändå är förbluffande bra på att sortera ut exakt den post man inte vill ha. Och vice versa. Men om man nu någon gång, mot förmodan, kikar i inkorgen för skräppost så hittar man som oftast pressreleaser och liknande som man kanske hade velat få, eller inte?

    I samband med att jag nu skriver detta inlägg så kikade jag faktiskt i min spam-låda, och mycket riktigt där låg ett par utskick från PR Newswire. Tack Google Spam filter för att du besparade mig dessa. Men avsändaren ifråga hade andra avsikter. Och i detta fall förmodligen mer eller mindre hederliga. Men det är ju inte alltid så enkelt för filtrena att lista ut.

    Pressutskicken konkurrerar med 97% spam

    Tommy K Johansson, som driver en av Sveriges mest erkända bloggar om IT gav oss för flera år sen 11 tips om hur man undviker just spam, och de håller än.

    Två av dem mest självklara och radikala är 1) Lägg aldrig ut din adress på webben 2) När allt kört ihop sig fullkomligt – byt adress.

    Läs även hans inlägg om undersökningen ifråga.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

    USAs ledande Tech analytiker: “PR utan “opt out” är omänsklig”


    Att PR utan “opt out” är omänsklig är inget nytt, ändå står den som spön i backen. Varför? frågar sig Josh Bernoff – en av amerikas ledande tech analytiker med 13 år på Forrester Research i ryggen. En stjärn-analytiker som bland annat beskrivits så här:
    “Josh’s analysis aims at a deeper understanding of people, how they use technology, and how that affects business.”

    “Opt out” betyder att mottagaren av exempelvis ett budskap ska ges möjlighet att frånsäga sig framtida budskap av samma typ från samma källa. Dess syster är “opt in” vilket är snäppet hårdare och betyder att mottagaren inte får budskapen förrän de själva begärt det.

    Josch inleder det nyligen publicerade blogginlägget: “Three PR Emailers That Didn’t Seem Very Human”, med följande rader:

    “All three of these PR emailers are guilty of the same sin: failing to give me a way to opt out. It’s human to give me a way to say good bye. Otherwise I feel helpless and I resent the companies who won’t let me go. That’s bad PR.”

    Men till skillnad från andra jagade opinonsbildare antar Josh att det finns en människa bakom dessa budskap som någonstans vill väl. Varför han beslutar sig för att kontakta dem och fråga hur de tänkte när de skickade sin information till honom. En liten research som i all sin enkelhet genererade ganska underhållande och matnyttig läsning, i synnerhet för oss som jobbar med PR i någon form.

    Läs inlägget i sin helhet här, och uppmanar alla berörda detsamma som Josh:

    “Marketers, as you read these stories, ask yourself, “Is this how I behave?” Then start marketing more like a human.”

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

    Schulman till attack mot pressinfo-spam


    För snart ett år sen skrev Alex Schulman en artikel i Aftonbladet med rubriken: “Sluta mejla mig om fisk, för helvete”. Jag bloggade om det. Kritiken var riktad mot Svensk Fisk den gången. Och grundade sig i det urskiljningslösa flöde av nyheter som kom från nämnda förening, trots att Alex vid upprepade tillfällen vädjat till föreningen att sluta spama honom.

    I går läste jag ett blogginlägg av Alex i hans nya projekt 1000 apor: “Jag är spammad av staten“. Denna gång var kritiken riktad mot Fiskeriverket. Alex skriver:

    “Det här har hållit på länge nu. Trots mina till en början vänliga och till slut alltmer frustrerade mejl om att ta bort mig från deras utskickslista, så fortsätter de att komma.” Och: “Jag undrar vafan Fiskeriverket håller på med. Är de inte statliga? Det här är trakasserier.”

    Ja, det kan man verkligen undra. Jag kollade snabbt upp om Fiskeriverket och Svens Fisk hade en koppling till varandra. På Svensk Fisks hemsida står det att Fiskeriverket ansvarade och drev den informativa verksamheten på Svensk Fisk mellan år 1994 och 2000. Om de fortfarande gör det är ovisst. Men det verkar inte bättre.

    Till saken hör att jag hälsade på informationsavdelningen på Fiskeriverket ungefär samtidigt som Alex framförde sin kritik mot den statliga myndigheten. Då menade Fiskeriveret att förmedlingen av deras nyheter och nyhetsbrev fungerade utmärkt. Man tyckte att Newsdesks “on demand”-modell verkade intressant, men valde att fortsätta med sina direktutskick, av ovan nämnda skäl.

    Det stora problemet idag är att 1) så få journalister gör som Alex; går ut offentligt och ber företag att sluta spama 2) företagen tror att deras information faller i god jord.

    Att tillägga: Svensk Fisk förmedlar dock information även via Newsdesk – on demand – och når via tjänsten mellan 3.000 och 4.000 personer (ej unika) varje månad, som av egen fri vilja visat intresse för deras information.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

    Twingly utmanar Google Blogsearch med spamfri sökmotor


    Oavsett om du själv bloggar eller bara läser bloggar – håll ett öga på nya Twingly. Martin Källström säger själv i sin blog och i ett pressmeddelande att man “fokuserar på att bli nummer ett i Europa både när det gäller att kontrollera spam arbeta med olika språk”.

    Och det är just spam-kontrollen eller -filtret som gör Twingly mest unikt och användbar. Twingly menar att “uppskattningar tyder på att så mycket som hälften (50%) av alla blogginlägg världen över i själva verket är spam, vilket gör traditionella sökningar i bloggvärlden oanvändbara.”

    Twingly försöker lösa detta bl a genom att analysera hur bloggar länkar till varandra. Och genom att vara misstänksam mot bloggar som inte får länkar från garanterat spamfria bloggar skapas en spamfri sökning.

    Min blogsök-favorit är fortfarande Google. Jag upplever att jag får fler och mer relevanta träffar därifrån. Och faktum är att jag inte upplevt något större problem med spam som avändare av söktjänsten Google Blogsearch, som mig veterligen inte har något spamfilter, såvida det inte är inbyggt, typ en Akismet fast för söktjänster. För det verkar ju vara ett skickligt gäng från WordPress. Akismet har rensat bort 10.000-tals spam-kommentarer från min blogg. Med en förbluffande precision. Läste på Akismet.com att de hittills har filtrerat bort 6,371,872,997 skäp-kommentarer. Varav 7,516,888 bara idag. Vidare så menar Akismet att 89% av alla kommentarer är skräp.

    Nej, det enda Google nämner i sin FAQ är hur man rapporterar skräp-poster i söktjänsten:

    “Vi arbetar hela tiden med att förbättra kvaliteten på våra sökresultat. Om du har upptäckt en viss blogg som du tror skickar skräppost till indexet vill vi gärna få reda på det. Det bästa sättet att berätta för oss om en blogg som skickar skräppost till indexet är att skicka en skräppostrapport till http://www.google.com/contact/spamreport.html. Skräppostrapporterna skickas direkt till våra tekniker och används för att skapa storskaliga lösningar för att komma till rätta med skräppost.”

    Men inte ett ord om spamfilter.

    Så kanske kanske har Twingly en spännande infallsvinkel. Om inte annat så är det sjukt modigt av dem att utmana Google. Även om utmaningar av Twinglys typ ibland vilar på en förhoppning om att bli uppköpt istället för krossad.

    Heja Twingly. Jag håller på er. Mitt hjärta finns hos er.

    Sist men inte minst – grattis till alla andra spännande funktioner på “nya Twingly”, som jag inte hunnit kommentera här.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,