Court of newspapers – condemn before acquit – too bad


It’s pretty hard to be famous when the media has found indication of criminal act of that person. I of course refer to Ola Lindholm and that he eventually has been taken cocaine. I feel sorry for Ola. I’ve got no idea if he has taken cocaine or not, but even if he had, I still think Expressens behavior is beneath contempt.
Oh, yes, I know, Expressens mission and duty is to present what really has happened. The truth and nothing but the truth. And I appreciate and do respect that. But I dislike when these kind of newspapers angle their stories to such a degree that even if they stick to the truth, you don’t interpret them that way. You would probably got the wrong picture in the bitter end. The sensational picture.
If these media tried to really really understand what has happened, and describe that, instead of just chase sensations, they would have sold less copies, but we would have a much more human and interesting world.

Our court of law use to acquit before condemn, but for these media is the other way round, and that’s too bad.

Please read Ola’s post, the article of Expressen and Expressens editor in chief’s comments to Ola’s posting (all of them in swedish though). What do you think?

Tidningarnas upplagor fortsätter rasa i USA


Dagstidningarnas samlade upplagor har minskat med 5% under förta halvåret 2010 i USA enligt Audit Bureau of Circulations. Något som numer ses som en trend, då den samlade upplagan för USA’s ca 635 dagstidningar minskat under många år. Tre av de 25 största tidningarna minskade med hela 10% under perioden.

Några exempel:
• USA Today, 1,830,594, ner 3.66%
• The New York Times, 876,638, ner 5.52%
• Los Angeles Times, 600,449, ner 8.67%
• The Washington Post, 545,345 ner 6.43%
• (New York) Daily News, 512,520 ner 5.82%
• New York Post, 501,501 ner 1.29%
• Chicago Tribune, 441,508, ner 5.23%
• The Houston Chronicle, 343,952, ner 10.53%
• The Philadelphia Inquirer, 342,361, ner 5.29%
• Newsday, 314,848, ner 11.84%
• Denver Post, 309,863, ner 9.12%

(Ett litet ljus i mörkret: Wall Street Journal, 2,061,142, upp 1.82%)

Beakta då att många av dessa tidningar väljer att “pumpa upp” sina upplagor genom att distribuera dem gratis i olika mer eller mindre relevanta sammanhang. AdAge skriver bl a att USA Today’s “sålda” upplaga minskat med hela 9,3% under perioden, och att de minskat raset till 3,6% genom att distribuera tidningen gratis till flygpassagerare, hotellgäster, m fl.

Konkurrensen från webbaserade medier har tagit hårt på tidningshusen ifråga. Inte för att läsarna har flytt från tidningarnas garn, utan för att de konverterat till deras webbplatser där vettiga affärsmodeller fortfarande saknas. De kontroversiella betalväggarna börjar få fotfäste men framgången lyser fortfarande med sin frånvaro.

Så ska han krossa Associated Press


För några dagar sen lanserades tjänsten som ska krossa Associated Press’ monopol på att förmedla nyheter till media. Tjänsten heter Publish2 och bakom den står Publish 2.0-bloggaren Scott Karp med ambition att skapa en helt öppen och oberoende plattform för media att sälja och distribuera nyheter och uppslag mellan varandra.

– Vi ska göra med AP det Craiglist gjorde med tidningarnas eftertextannonser, säger Scott Krap i sitt anförande i samband med lanseringen för några dagar sen.

För många år sen pratade jag med DN om att skapa en öppen och oberoende plattform för grävande journalistik. Där media och journalister tillsammans kunde samarbeta för att skapa avslöjande stories, trots att de rent krasst konkurrerar om läsarna. Varför? För att grävande journalistik är så dyr att ett media ensamt knappast kan bära kostnaden för att få ihop affären i slutändan. Jag jämförde med bilindustrins gemensamma utvecklingsprojekt, där konkurrerande bilföretag gick samman och för att dela på kostnaden av dem.

DN nappade aldrig på uppslaget. De hade ju sin nyhetsbyrå som försåg dem med senaste nytt; TT som de äger tillsammans med några av Sveriges ledande media.

Jag lämnade också tanken, men skapade istället något snarlikt fast tvärtom – MyNewsdesk – en öppen och oberoende plattform för företag och journalister att utbyta information, tankar och idéer med varandra. Missionen var att se till att journalister får tillgång till pressinformation på effektivast tänkbara sätt. Och vice versa. Drivkraften låg i att med ny teknik och modernt web-tänk krossa trötta gamla etablerade newswire-monopol som PRNewsWire. Det var 2004. Idag kallar vi MyNewsdesk för “the news exchange site”.

Några år senare så började jag följa en blogg som hette Publishing 2.0 utan att fundera närmare på vem som låg bakom den. För ett par dagar sen lanserar mannen bakom bloggen – Scott Karp – Publish2.com – news exchange. Hans ambition är att krossa AP’s (Associated Press) monopol på nyhetsdistribution till och från media, att skapa en öppen och oberoende plattform för media att distribuera och sälja sitt innehåll till media. Något han började planera för många år sen. Här en video-upptagning från en dragning om nya affärsmodeller för tidningar på “the CUNY Graduate School of Journalism”, bl a tillsammans med Jeff Jarvis, från 2008.

Tanken och tjänsten är extremt tilltalande. Jag har har alltid hatat trötta monopolister som låst in användare och kunder i ett etablerat system, för att det just är så etablerat och omöjligt att ta sig ur. Men chansen att media skulle sluta att köpa dyra nyheter av AP till förmån för Publish2 är väl närmast obefintlig, av just nämnda skäl. Men låt oss hoppas att de lyckas. Vi har sett det förut.

Läs även om Publish2 och Scott Krap på TechCrunch varifrån jag fick uppslaget.

The Guardian dödar Murdochs affärsmodell


Alan Rusbridger, redaktör på Guardian, dödar Murdochs affärsmodell, eller snarare “the universal pay wall” under sin föreläsning på det femte och årliga “Hugh Cudlipp”-eventet om journalistik och dess framtid. Alan menar att universella betalväggar skulle underminera såväl den framtida journalistiken som dess affärer. Under sin föreläsning säger han:

…no one can currently be sure about the business model for what we do. We are living at a time when – as the American academic Clay Shirky puts it – “the old models are breaking faster than the new models can be put into place”.

Ungefär samtidig som Alan höll sin föreläsning, deltog jag lustigt nog i ett två-dagars sk “Multi-channel Seminar” i Kleivstua några mil norr om Oslo. Det var NHST, en av Norges ledande tidningshus, som bjudit in koncernens ledande nyckelpersoner för att diskutera framtida affärer i ett nytt medielandskap. Agendan var enligt nedan:
Session 1: Background and Multi-channel media landscape overview
Session 2: How to relate to social media?
Session 3: How do we relate to multi-channel publishing?
Session 4: Organising for a multi-channel future
Session 5: The way forward

Jag vågar påstå att i samma stund satt ytterligare en uppsjö tidningshus runt om i världen i liknande seminarier på liknande tema med samma syfte. För faktum är att morgondagens affär för tidningshusen är höljd i dunkel. Förvirringen är stor. Ovissheten och osäkerheten likaså.

En hel del tidningshus har redan gått i konkurs, andra håller fortfarande näsan över vattnet, medan ett fåtal blomstrar. Några har satt ner ena foten på hur affärerna ska se ut fortsättningsvis. Men de flesta svävar i ovisshet. Rupert Murdoch är väl en av de mest kända, som bestämt sig för att ta betalt för innehåll även på webben. En strategi som världens samtliga tidningshus följer med stort intresse.

NHST hör till de traditionella och papperstunga tidningshus som bortsett från en liten dipp senaste året, kanske inte blomstrar, men ändå går förhållandevis starkt. Vilket inger såväl beundran som respekt. Men hur deras affär kommer att se ut i framtiden, är osäkert. Därav seminariet.

The Guardian, måste anses tillhöra de lite modernare tidningshusen som inte heller verkar vara helt säkra på hur deras affär ser ut i morgon, men ändå har valt en strategi som går stick i stäv med Murdochs.

Personligen så är jag fast och fullt övertygad om att Guardian är inne på rätt linje. Alan kommenterar följande inspel från Murdochs:

The business model is that one that says we must charge for all content online. It’s the argument that says the age of free is over: we must now extract direct monetary return from the content we create in all digital forms.

Med följande frågeställning:

Why I find it such an interesting proposition – one we have to ask, and which, typically, that great newspaper radical Rupert Murdoch, is forcing us to ask – is that it leads onto two further questions.

– The first is about ‘open versus closed’. This is partly, but only partly, the same issue. If you universally make people pay for your content it follows that you are no longer open to the rest of the world, except at a cost. That might be the right direction in business terms, while simultaneously reducing access and influence in editorial terms. It removes you from the way people the world over now connect with each other. You cannot control distribution or create scarcity without becoming isolated from this new networked world.

– The second issue it raises is the one of ‘authority’ versus ‘involvement’. Or, more crudely, ‘Us versus Them’. Again, this is similar to the other two forks in the road, but not quite the same. Here the tension is between a world in which journalists considered themselves – and were perhaps considered by others – special figures of authority. We had the information and the access; you didn’t. You trusted us filter news and information and to prioritise it – and to pass it on accurately, fairly, readably and quickly. That state of affairs is now in tension with a world in which many (but not all) readers want to have the ability to make their own judgments; express their own priorities; create their own content; articulate their own views; learn from peers as much as from traditional sources of authority. Journalists may remain one source of authority, but people may also be less interested to receive journalism in an inert context – ie which can’t be responded to, challenged, or knitted in with other sources. It intersects with the pay question in an obvious way: does our journalism carry sufficient authority for people to pay – both online (where it competes in an open market of information) and print?

The Guardian förmedlar här Alan Rusbridger hela föreläsning ordagrant. Läs den!! Och lyssna på när han intervjuas av det jag förmodar vara Steve Busfield tillika kollega på The Guardian. Sök även på Alan Rusbridger hugh cudlipp på Google News, Google, och bloggsök, så har du ett gäng relaterade inlägg.

To be continued… Och här kom nyss en tweet från @andersolofsson: Redesign och paywall för 4 milj $ – 35 (trettiofem) betalande: “Only 35 People Will Pay To Get Past Newsday’s Paywall” Tack för det tipset, Anders.

Bara 44% av GoogleNews besök vidare till nyhetsmedierna


TechCrunch skriver idag att 44% av alla GoogleNews-besökare skummar igenom rubrikerna utan att någonsin klicka på dem. Och hänvisar till research- och analysbyrån Outsells senaste undersökning av 2.787 nyhetskonsumenter i USA.

Därmed har de lite mer traditionella nyhetsmedierna, som i mångt och mycket utgör källan till Google News, fått ytterligare vatten på sin kvarn. Och risken är nu uppenbar att den falnande debatten, om huruvida det är till godo eller ondo att låta GoogleNews indexera upp mediernas nyheter, kommer blossa upp igen.

För ni har väl inte glömt Rupert Murdochs utspel, för snart ett år sen, då han inte bara “hotade” med att blockera GoogleNews utan alla Googles spindlar från att indexera upp hans medier. Med anledning av att Google snor och tjänar pengar på hans innehåll, utan att han får del i det. Huruvida han verkligen får del i det eller inte tvista de lärde fortfarande om. Murdoch är obeveklig, men majoriteten av nyhetsmedia verkar ändå (somliga med viss tveksamhet) se värdet av den stora trafik som såväl Google News som Google i sin helhet levererar medierna dag in och dag ut.

Detta är inget särspel från amerikanska tidningshus, utan som ni minns så vek ex även Stampen in på samma bana, här med ACAP som verktyg för att blocckera Google som och när man vill.

En talasperson för Google sa då till Murdoch:

“The search giant is in full compliance with copyright laws. We show just enough information to make the user want to read a full story–the headlines, a line or two of text and links to the story’s Web site. That’s it.”

Outsells undersökning målar ånyo upp en mörkbild av de tryckta mediernas situation, där upplagor fortsätter att minska med 3,5% årligen till 2012. Men desto ljusare bild av de webbaserade nyhetsmedierna och nyhetsaggregatorerna som GoogleNews.

“…57 percent of users now go to digital sources, up from 33 percent a few years ago. They’re also likelier to turn to an aggregator (31 percent) than a newspaper site (8 percent) or other site (18 percent). “

Som salt i tidningshusens sår kan Ken Doctor, analytiker på Outsell, konstatera att nyhetskonsumenterna inte alls “want to read a full story” som talespersonen för Google sa ovan:

“Though Google is driving some traffic to newspapers, it’s also taking a significant share away. A full 44 percent of visitors to Google News scan headlines without accessing newspapers’ individual sites.”

Att tillägga, vilket även TechCrunch gör är att bara 10% av nyhetskonsumenterna är villiga att betala för en prenumeration på pappertidningen för att få access till materialet online. Och 75% skulle gå till en annan nyhetskälla om deras nyhetstidning skulle ta betalt för nyheterna på nätet.

Ni som är intresserade kan även lyssna på Sky News intervju med Murdoch om varför och hur han tänker ta betalt för sitt innehåll på nätet:

Till sist – är det någon som vet om AP helt har blockerat Google? Deras nyhetet har inte synts till där sen dec förra året.

Dagstidningarns nätintäkter rasar


Tufft, tufft, fortstatt tufft för dagstidningarna. Enligt senaste Internetbarometern från TU minskade morgontidningarnas webbintäkter med hela 16 procent under tredje kvartalet 2009. Storstadstidningssajterna minskade med 18 procent jämfört med samma period föregående år. Landsortstidningssajterna minskade med 12 procent.

Dagstidningarnas nätintäkter rasar

Dagstidningarnas nätintäkter rasar

– Ökningen av den totala internetannonseringen kommer huvudsakligen från köp av sökord och där ligger tyvärr inte dagstidningssajternas affär idag, säger Fredrik Rogberg, branschanalytiker på TU Int i ett pressmeddelande, och späder därmed på branschens farhågor om att deras affär nu verkligen är i gungning i den bemärkelsen att det dem tidigare kunde ta betalt för, går inte längre att ta betalt för.

Allt färre vill köpa deras prenumerationer och lösnummer. Allt färre vill annnonsera i deras pappertidningar. Ytterst få om ens någon vill köpa tillgång till innehåll på nätet. Och om vi får tro Internetbarometern rätt så verkar nätannonsörerna också svika.

I en undersökning om “gratistidningarna som skräp eller demokratiskt tillskott, som presenterades av Wadbring på Dagspresskollegiet under TU’s branschdagar, framgick det att 79% av 34-åringarna prenumererade på en dagstidning år 1986. År 1997 var det bara 55% som gjorde det. Och för ett par år sen så är det bara ca 40% som gör det.

Dagstidningarnas nätintäkter rasar

I USA är det bara drygt 30% som läser dagstidningar enligt PEW.

Men visst finns det ljus på den annars nattsvarta himlen, som ändå ingjuter lite hopp och mod. Men trenden är smärtsam: Den befintliga affären sviktar, en ny måste hittas, snabbt.

För inte länge sen åt jag en lunch med Martin Jönsson, red.chef på SVD.se, som menade att de har inäkter på otroligt mycket annat än kärnverksamheten, sälja annonser och tidningar. Om jag inte mins fel så sålde SVD t o m köksknivar. Alla dessa sidoaffärer ger än så länge bara marginella intäkter. Men man vet aldrig? Eller så vet man det… för tror vi verkligen att framtiden hos tidningshusen ligger i att sälja alltifrån resor till köksknivar? Nej, det tror vi inte.

Utvecklingen för morgontidningssajterna under de tre första kvartalen kan jämföras med den samlade totala internetannonseringen som enligt IRM ökar med 4 procent. En inte allt för vågad gissning är väl att dagstidningarna som en del i sin reform i möljigast mån kommer att följa efter annonsstålarna. Dit dem sticker, dit kommer dagstidningarna också att vilja ta sig.

Halva tidningskoncernen försvann – vad händer nu?


I höstas filade Skånskankoncernen på ett åtgärdspaket av stora mått. I början av året varslade man nära nog halva personalstyrkan. Och nu verkar många av dem, närmare bestämt drygt 40% (86 pers), ha antagit budet och inom kort lämna koncernen.

– Ovanligt. Nu behöver vi sannolikt inte varsla någon, men däremot nyanställa. En bra blandning av bantning och förnyelse, säger nye VD:n Thomas Grahl till Journalisten.

Jo, så kanske det blir. Det troliga är dock att Skånskankoncernen med alla dess tidningar, aldrig kommer bli sig lik. Och tur är väl det. Inte för att tidningarna ifråga var dåliga på något sätt, utan för att något helt enkelt måste ske för att möta en föränderlig medievärld alla kategorier. Dock har jag inte, trots idogt sökande, fått nys på någon ny produkt och/eller affärsmodell.

Dock så har jag förstått att den namnkunnige och respekterade mediekonsulten Bo Hedin nyss lämnat sitt jobb som utvecklingschef på Svenskan, till förmån för att bli ansvarig för webbutvecklingen på Skånska Dagbladet.

Bo Hedin som ni nyligen (och även som pod närsomhelst) kunde höra bli intervjuad av Petter Ljunggren i SR’s “Medierna”. Där han bl a berättade om när han var med att starta aftonbladet.se 1994. Programmet handlade om vad som händer med journalistiken när mediehusen skär ner liksom Skånskankoncernen. Och hur de ska finansiera den i framtiden?

I programmet hade dock varken Bo Hedin, eller någon annan, någon idé på ovan nämnda. Men vi är spända av förväntan på vad Thomas och Bo med Co kan hitta på för att ta Skånskankoncernen ut ur den mörka tunneln.

Ett av massor av artiklar/inlägg på webben som behandlar ämnet är Gregg Mizuno’s “Newspapers Must Evolve or Die “. Passa gärna på att läsa Gary Goldhammers “Rules for the Modern Journalist — One More Time” på samma gång.

Och för den som vill såga tidningarna, och gillar att läsa om sina egna värderingar bör söka sig till Jeff Jarvis blogg “BuzzMachine” och där läsa bl a “Getting past newspapers’ past“.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,