Bli lika (a)social som Telia på 20 min


Huruvida ett företag har en blogg, finns på twitter och Facebook säger inte ett mycket om hur bra de är på att bygga goda relationer med sin marknad och målgrupp. Det ger möjligtvis en indikation på att ambitioner finns men inte mer än så. Det är snarare hur väl företagen och dess målgrupp lyckas kommunicera via dessa tjänster, som kan ge indikationer hur bra de är på PR. Därför blir jag återigen så förvånad när jag ser tendenser på att folk i branschen fortfarande tror man plötsligt blir social bara för att man “finns på” Twitter.

Jag syftar på Episervers undersökning av sammanlagt 40 svenska företags hemsidor där de flesta företagen inte kunde svara “ja” på fler än max fyra av nedanstående 13 frågor. En av “vinnarna” var Telia som kunde “ticka av” (som Telias kommunikationschef uttryckte det) nio av ovan nämnda 13 kriterier.

  1. Finns blogg?
  2. Finns forum/community?
  3. Finns ”Följ oss på twitter”?
  4. Finns ”Detta sägs om oss på twitter”?
  5. Finns ”Följ oss på Facebook”?
  6. Finns ”Detta sägs om oss på Facebook”?
  7. Kan man dela innehåll via flera kanaler?
  8. Kan man betygsätta innehåll?
  9. Kan man ange favorit (gilla)?
  10. Finns film/webb-tv?
  11. Finns chat/automatiserad chat/webbrobot?
  12. Kan man maila via mailformulär alternativt mailadress/er?
  13. Finns telefonnummer

Kommunikationschef, LG Wallmark, var därefter snabb att utse Telia som vinnare i kundrelation på sin egen blogg med rubriken “Telia bäst i Sverige att använda sociala medier för kundmötet på webb”. Om jag inte hade känt LG en smula, och vetat att Telia faktiskt är rätt bra på att hålla en hyfsad kontakt med sin målgrupp på några av webbens mer sociala plattformar, så hade jag bara fnyst åt uttalandet. Men jag tycker trots allt att rubriceringen är en smula förhastad. För – som sagt – inget av ovan nämnda kriterier säger hur bra ett företag är på “att använda sociala medier för kundmötet på webben”.

Värt att nämna är att MyNewsdesk i dagarna har skapat förutsättningar för vilket företag som helst att inom loppet av 20 minuter bygga upp ett “social media newsroom” som uppfyller majoriteten av ovan nämnda kriterier, till en mycket blygsam kostnad.

Och – nej – det gör dem inte heller särskilt sociala – hux flux. Därför är rubriken på detta inlägg lika förhastat fel som LG’s. Men förutsättningarna att bli duktig på att skapa relation med sin målgrupp har aldrig varit så bra som nu. Upp till bevis.

Twitter påverkar Dow Jones Aktieindex


A graph of Dow Jones Industrial Average values (center, blue) and tweets identified with a "calm" mood during a time series (bottom, red) running three days prior are overlaid in the top graph to show gray areas of significant overlap.

Forskare på IU Bloomington’s School of Informatics and Computing har påvisat att man med 90% säkerhet kan förutse Dow Jones Aktieindex genom att analysera Twitter. Med hjälp av ett par verktyg som Opinionfinder och Google Profile of Mood States (GPOMS) och en korskörning mellan dessa har man lyckats få fram sinnestämningar i Tweets:en ifråga, jämfört sinnestämningarna med värdet på aktiemarknaden vid stängning, och fått fram en stark korrelation mellan dessa.

Upptäckten kanske inte är så banbrytande då man alltid förstått kraften i psykologin bakom människors beteenden när det gäller kurspåverkan. Vad som däremot är häpnadsväckande är på det extremt kraftfulla sätt som Twitter och liknande tjänster i skrivande stund påverkar vår omgivning. Märk väl: Twitter har bara några år på nacken, Facebook inte så mycket äldre, inte heller Google. Om vi utgår ifrån att dessa tjänster fortfarande befinner sig i spädbarnsstadiet för sin fulla potential, då kommer dessa tjänster “flytta berg” inom kort. Vad det innebär kan vi bara spekulera i. Men så mycket kan vi väl vara överens om; att om Twittrarna vill jävlas, så kan det bli läskigt, men vill de bidra med något gott, så kan den här jorden bli en rätt trevlig plats att åldras på. Låt oss hålla tummarna.

Barn och föräldrar umgås på Facebook – istället?


En undersökning av Retrevo visar att 48% av föräldrarna i USA är kompisar med sina barn även(?) på Facebook. Retrevo – e-handelsplats för tech-prylar – är bara nyfikna på hur ungdomar använder sociala medier och vilka prylar som bäst kan tillgodose deras (och i viss mån deras föräldrars) önskemål och behov.

Men undersökningen har också blåst liv i diskussionen huruvida sociala medier konkurrerar med eller kompletterar den fysiska sociala kontakten med sina nära och kära. På senare tid har det framgått att den “moderna” föräldern försöker förverkliga sig själv på alla plan, som kärriär, utseende, intellekt, etc, inte sällan på bekostnad av kontakten med sina barn. Det är inte svårt att tänka sig att några kommentarer på Facebook skulle stilla föräldrars dåliga samvete i frågan, men heller inte omöjligt att samvaron på Facebook mellan föräldrar och deras barn skulle kannibalisera på den fysiska kontakten, kanske t o m tvärtom, stimulera till ökad fysisk samvaro. Jag satsar min peng på sistnämnda. Och kanske är det också det Retrevo tänker göra.

Intressant från undersökningen är också att bara 47% av föräldrarna talar med sina barn när de misskött sig. Många straffar istället sina barn genom att beröva dem det de förmodligen älskar mest: 22% av föräldrarna svarade att de skulle förbjuda dem att se på TV, 18% förbjuda dem att använda Internet och 12% att umgås i sociala medier.

Betträffande sistnämnda så skulle ju det i så fall innebära att de heller inte kan umgås med sina föräldrar där, men det kanske inte spelar någon roll då hälften av alla föräldrar i alla fall inte skulle prata med dem enligt undersökningen… Nu blev det snurrigt 🙂

Sociala medier källa för 50% av journalisterna


Resultatet från PR Barometern Samhälle 2009 är sammanställt. 1300 journalister från Sverige, Norge, Danmark och Finland har fått utvärdera sina relationer med 39 olika organisationer inom offentlig sektor. Kontentan är inte iögonfallande: Journalisterna är överlag mest nöjda med presshanteringen hos intresseorganisationer, men trovärdigheten i informationen är störst bland utbildningsinstitutioner.

Det som dock var lite intressant var den sk “trendfrågan“. Inför varje genomförelse av PR-Barometen så tilläggs nämligen en fråga kring trender och liknande. År 2009 rörde trendfrågan användandet och medvetenheten av sociala medier som källa för publiceringen av artiklar. 222 svenska samhällsjournalister tillfrågades huruvida de har använt sig av sociala medier som källa till artiklar som de publicerat.

Det visade sig att hälften (50%) av de tillfrågade journalisterna i Sverige använder sig av sociala medier som källa till artiklar och nyheter. Där de traditionella bloggarna, Facebook och twitter i nämnda ordning, var de populäraste.

Trenden i övriga nordiska länder som undersökningen gjordes i är princip densamma. Minst användande av sociala medier finner vi bland de finska journalisterna.

Undersökningen verkar vara gjord av Aalund Business Research.

Bara 44% av GoogleNews besök vidare till nyhetsmedierna


TechCrunch skriver idag att 44% av alla GoogleNews-besökare skummar igenom rubrikerna utan att någonsin klicka på dem. Och hänvisar till research- och analysbyrån Outsells senaste undersökning av 2.787 nyhetskonsumenter i USA.

Därmed har de lite mer traditionella nyhetsmedierna, som i mångt och mycket utgör källan till Google News, fått ytterligare vatten på sin kvarn. Och risken är nu uppenbar att den falnande debatten, om huruvida det är till godo eller ondo att låta GoogleNews indexera upp mediernas nyheter, kommer blossa upp igen.

För ni har väl inte glömt Rupert Murdochs utspel, för snart ett år sen, då han inte bara “hotade” med att blockera GoogleNews utan alla Googles spindlar från att indexera upp hans medier. Med anledning av att Google snor och tjänar pengar på hans innehåll, utan att han får del i det. Huruvida han verkligen får del i det eller inte tvista de lärde fortfarande om. Murdoch är obeveklig, men majoriteten av nyhetsmedia verkar ändå (somliga med viss tveksamhet) se värdet av den stora trafik som såväl Google News som Google i sin helhet levererar medierna dag in och dag ut.

Detta är inget särspel från amerikanska tidningshus, utan som ni minns så vek ex även Stampen in på samma bana, här med ACAP som verktyg för att blocckera Google som och när man vill.

En talasperson för Google sa då till Murdoch:

“The search giant is in full compliance with copyright laws. We show just enough information to make the user want to read a full story–the headlines, a line or two of text and links to the story’s Web site. That’s it.”

Outsells undersökning målar ånyo upp en mörkbild av de tryckta mediernas situation, där upplagor fortsätter att minska med 3,5% årligen till 2012. Men desto ljusare bild av de webbaserade nyhetsmedierna och nyhetsaggregatorerna som GoogleNews.

“…57 percent of users now go to digital sources, up from 33 percent a few years ago. They’re also likelier to turn to an aggregator (31 percent) than a newspaper site (8 percent) or other site (18 percent). “

Som salt i tidningshusens sår kan Ken Doctor, analytiker på Outsell, konstatera att nyhetskonsumenterna inte alls “want to read a full story” som talespersonen för Google sa ovan:

“Though Google is driving some traffic to newspapers, it’s also taking a significant share away. A full 44 percent of visitors to Google News scan headlines without accessing newspapers’ individual sites.”

Att tillägga, vilket även TechCrunch gör är att bara 10% av nyhetskonsumenterna är villiga att betala för en prenumeration på pappertidningen för att få access till materialet online. Och 75% skulle gå till en annan nyhetskälla om deras nyhetstidning skulle ta betalt för nyheterna på nätet.

Ni som är intresserade kan även lyssna på Sky News intervju med Murdoch om varför och hur han tänker ta betalt för sitt innehåll på nätet:

Till sist – är det någon som vet om AP helt har blockerat Google? Deras nyhetet har inte synts till där sen dec förra året.

Dyster framtid för journalister


Framtiden ter sig dyster för journalister. Åtminstone om man får tro den av SCB nyss släppta Arbetsbarometern för 2009.

Arbetskraftsbarometern är en årlig enkätundersökning gjord bland ett urval av arbetsgivare. Undersökningen syftar till att ge snabb information om arbetsmarknadsläget och utsikterna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper. Arbetsgivarna tillfrågas om hur de bedömer tillgången på sökande med en viss utbildning samt hur antalet anställda kommer att förändras på ett respektive tre års sikt.

Arbetskraftsbarometern ger information om arbetsmarknadsläget och ut­sikterna för 72 utbildningsgrupper, varav huvuddelen utgörs av högskole­utbildningar. Resultaten bygger på svaren på en enkät till ett urval av arbetsgivare. Undersökningen genomförs på hösten varje år.

Andelen arbetsgivare som sökt personal har minskat markant och är nu totalt nere på samma nivåer som i början av 1990-talet. Drygt en tredjedel av arbetsgivarna har under året sökt personal med angiven utbildning, en minskning med 10 procentenheter sedan år 2008. För endast ett fåtal av de 72 utbildningsgrupperna har andelen arbetsgivare som sökt personal
under det senaste året överstigit 50 procent, exempelvis läkare (70 procent) och civilingenjörer elektronik/datateknik/automation (62 procent).

För journalister är läget på arbetsmarknaden betydligt dystrare, och lär inte bli bättre under de närmaste tre åren. År 2007 fanns 9 600 förvärvsarbetande journalsiter, 63 procent kvinnor och 37 procent män. Antal nyexaminerade journalister under 2007/08 var 765 varav 71 procent kvinnor och 29 procent män. Branschen präglas idag av stort överskott, och om inte dagens dimensionering av utbildningen inte förändras finns stor risk för fortsatt överskott under de kommande åren.


Läkare däremot är hett villebråd. Idag råder det stor brist på dem. Och efterfrågan kommer att öka. Så du som inte har ett journalistiskt kall, dra i handbromsen och klä på dig läkarrocken.

Insamlingen av data pågick mellan den 19 augusti och den 21 oktober 2009. Det var  7 304  arbetsställen i urvalet och det totala antalet blanketter var 10 800 (ett och samma arbetsställe kan ingå i urvalet för flera utbildningsgrupper). Andelen  inkomna   blanketter var 75 procent.

Radiotjänsts hjältedåd undanbedes: 83% vill ha skatt istället för TV-avgift


Radiotjänsts suveräna kampanjer om att göra folk till hjältar för att de betalar TV-licensen. Räcker den? För vad vill folket? Hjälte eller inte.

Enligt Voter.se (i skrivande stund) vill 83% av folket hellre att kostnaden för public service debiteras som skatt än avgift. Skulle vi slippa kampanjen då? Med stor sannolikhet.

Enligt Moin & Moin som ligger bakom Voter.se så grundar sig TV-avgiften “på något gammalt och otekniskt – tiden då majoriteten av alla hushåll inte hade någon tv, PCn var inte uppfunnen och mobiltelefonen var ett fantasipåhitt. Då var det självklart att alla inte skulle behöva betala för någras nöje och betalningen till Radiotjänst blev en avgift istället för en skatt. Nu är tiden förbi och nästan varenda hushåll har en skärm eller TV-mottagare men TV-avgiften är kvar.”

Undersökningen på Voter.se är ju väldigt blygsam och grundar sig bara på ett 100-tal oidentifierade repspondenter, så man bör inte dra några större växlar av just den. Men likväl ger den indikationer, och bekräftar dessutom de många anser i en mängd andra sammanhang.

Voter.se skapar möjligheten att ställa frågor för omröstning. På sajten kan vem som helst uttrycka sina åsikter genom att rösta på frågor, skriva artiklar och kommentera. Voter.se är skapad för dig som vill veta vad andra tycker och tänker.