Upplagorna fortsätter att rasa för USA’s dagstidningar


Den genomsnittliga upplagan för landets dagstidningar minskade med över 10 procent under perioden april till september i år jämfört med samma period i fjol. Det rapporterar AFP, med spinn off i bl a EditorsWeblog

Störst tapp stod den redan extremt hårt pressade SF Chronicle för på nästan 26 procent. Medan den enda tidning som visade en ökning av The Wall Street Journal med blygsamma 0,6 procent.

Martin Jönsson, redaktionschef på SVD (@MJSvD) skriver nyss på Twitter:

“Om vart fjärde tidningsex försvinner på ett år (SF Chronicle) är det inte överdrivet att tala om marknadskollaps.”

Även om det ser betydligt ljusare ut för SVD så vet jag att det är en i raden av svenska dagstidningar som står på helspänn för att “tsunamin” ska rulla in i Sverige.

 

Värdelöst med 5000 följeslagare på Twitter


Med anledning av den diskussion som pågår om hur företag ska förhålla sig till den sociala webben för att gagna sin affärsverksamhet, så kan jag inte låta bli att visa upp den gamla klippet från marketing-gurun Seth Godin:

“Om du har 5000 följeslagare på Twitter bara för att du drar dåliga skämt en gång i timmen, så är det knappast bra för din affärsverksamhet.”

Seth Godin menar att den sociala webben fullkomligt översvämmas av en massa ytliga konakter som inte betyder någonting. Och uppmanar oss alla att fokusera på verkliga relationer som betyder något.

Hos mig slår han in öppna dörrar. Hur ser ni på saken?

Hur social vill du vara?


Aldrig någonsin tidigare har man kunnat vara så social som idag. Men hur social vill du vara egentligen? Och varför?

Chefredaktören på InternetWorld, Magnus Höij, menar att “den sociala webben kräver sociala människor” i ett nyligen publicerat blogginlägg. Han konstaterar att Web 2.0 (det lite mer tekniska sättet att beskriva den nya generationens web) inte har samma sociala höjd som den “sociala webben” och “sociala medier”. Och tycker vidare att skillnaden är av stor betydelse då det ställer krav på oss användare att vara sociala. Vilket i synnerhet även gäller den som “är satta att förvalta företagens sajter”, som Magnus anser inte alltid är av den sociala sorten.

Jag är av den åsikten att bara för att en del av webben skapat fantastiska förutsättningar för sociala aktiviteter, så är det ju inte ett måste att ansluta sig till dessa. Varje enskild människa respektive företag, och liknande måste komma underfund med vad de vill få ut av sina liv respektive webben som en del av livet. Vill man vara social? Varför? Och i vilken utsträckning i så fall?

Jag är av den uppfattningen att webben inte skiljer sig nämnvärt från det fysiska rummet, exempelvis krogen. Liksom webben kan krogen vara en social plats. Förutsättningarna finns, men behöver inte utnyttnas. Det går utmärkt att sätta sig i ett hörn och läsa en bok. Men om du nu har för avsikt att skapa nya kontakter och relationer, så ökar ju chansen att så sker om du är hyfsat social.

Magnus skriver: “De som på företagets uppdrag ska driva en sajt, vara delaktiga i samtalet på nätet, att hantera communities eller en blogg, ja de måste också vara extremt socialt kompetenta.” Check! Det håller jag med om. Såvida företagen vill vara “delaktiga i samtalet”.

Men den fråga vi alla måste ställa oss är hur sociala vill vi vara? I vilken omfattning vill vi delta i samtalet? Som ni vet så arbetar jag aktivt med att företag ska förstå värdet i att just delta i samtalet på webben. Men jag hyser respekt för såväl företag och människor som vill verka utan att synas.

Elias Betinakis undrade för en tiden sedan “hur en optimal webbnärvaro skulle formuleras. Vad är optimal? Vad är webbnärvaro? Vad är egentligen det allra viktigaste?” Och vidare: “Vad är det allra viktigaste att tänka på för företag i det nya förändrade kommunikationsklimatet? Varför?”

Några kommunikativa experter gav välformulerade svar baserade på skarpa analyser, som delvis ligger i linje med Magnus slutsats.

Men vi bör inte ta för givet att man måste vara social bara för att förutsättningarna finns.

Välkommen till Topp 100 MyNewsdesk


Det här mailet (se nedan) har jag faktiskt väntat på i något år. Kul med lite erkännande. Jag hyser stor respekt för InternetWorld, Magnus och alla hans kollegor, varav många jag känner.

Det komiska är dock att den sajt (www.mynewdesk.se) som blivit utvald till Topp100 inte finns! Så frågan är när vår riktiga sajt  www.mynewsdesk.com blir utvald? 😉

———- Forwarded message ———-
From: Magnus Höij <magnus.hoij@idg.se>
Date: 2009/10/22
Subject: Välkommen till Topp 100
To: kristofer@newsdesk.seHej Kristofer!
Jag heter Magnus Höij och jobbar som chefredaktör på Internetworld.
Varje år utser vi Sveriges 100 bästa sajter, Topp 100, som nog kan
betraktas som Webbsveriges Oscars-gala.

Din sajt (www.mynewdesk.se) är en av sajterna på årets lista! Och den
11 november på kvällen kommer vi att tala om vilken plats det blev.
Lokalen är Sturecompagniet i Stockholm. Det är mitt under Sime-veckan,
så några av er kanske redan är där?

Det vore väldigt roligt om du och någon kollega ville komma till
eventet och mingla med oss och övriga 99 sajter. Det kommer att bli en
trevlig och förhoppningsvis spännande kväll.
Två personer är välkomna utan kostnad. Använd då koderna myn1 och myn2.

Om ni vill gå fler finns det bra paketerbjudanden för ditt företag
eller organisation på anmälningssajten.
Anmäl er snarast! Du hittar anmälningssajten på www.internetworld.se/topp100reg

Frågor om själva deltagandet och eventet hanteras av min kollega Ewa
(ewa@springconf.com). Mejla henne om något är oklart.

Själv når du mig på magnus.hoij@idg.se

Hoppas vi ses!
/magnus

17% av svenska internetanvändare surfar efter sex


17% av de vuxna svenska internetanvändarna surfar idag efter sex, att jämföra med 3 procent år 2003. Det framgår av World Internet Institutes (WII) årliga undersökning “Svenskarna och Internet” som i sen helhet publiceras den 3 november i år, men där delar som denna släpps redan idag.

17% av svenska internetanvändare surfar efter sex

WII skriver i ett pressmeddelande:

“Vanligast förekommande är aktiviteten bland de unga männen där ca en tredjedel uppger att de besöker sidor med sexuellt innehåll 2009. Tittar vi däremot på aktiviteten som en vardagsaktivitet, dvs. att man gör det minst någon eller några gånger i veckan, har utvecklingen legat relativt stilla under de senaste åren. Men det är inte bara unga män som sexsurfar, även bland kvinnor är det nu 7% som uppger att de besöker sidor med sexuellt innehåll.”

“Kåta j-a svenskar”, kanske ni nu tänker med viss förakt. Men då får ni inte glömma att Sverige generellt sett ligger mycket långt ner i listan på sex-surfande länder, i synnerhet i jämförelse med länder som Tjeckien och Kina.

Ladda ner faktabladet “Internet för sexuellt innehåll“.

Natali Prize till journalister för bevakning av mänskliga rättigheter


Natali Prize till journalister för bevakning av mänskliga rättigheter

“Äntligen!” som Gert Fylking skulle ha sagt; imorgon den 22 oktober kastas extra och välbehövligt ljus över frågan om mänskliga rättigheter. Då delar nämligen EU-kommissionen ut Natali Prize till 15 journalister från hela världen som har engagerat sig i frågan. En av dessa kommer även att ta emot Natali Grand Prize för årets bästa journalistiska verk.

Över 1000 bidrag från print, online, radio- och tv-journalister från hela världen har kommit in. Prisutdelningen äger rum 22 oktober kl 19-20 på Stockholmsmässan i Älvsjö i samband med European Development Days. Priserna delas ut av bland annat Nobelpristagaren Mohammad Yunus och EU-kommissionärerna Karel de Gucht och Margot Wallström.

Natali Prize skapades 1992 av EU-kommissionen i syfte att främja högkvalitativ journalistik och belöna journalister som skriver om mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling.

Jag tror det är oerhört viktigt att högkvalitativ journalistik uppmärksammas och prisas på detta sätt. Det sker allt för sällan, och i synnerhet rörande viktiga frågor som mänskliga rättigheter.

Se pressmeddelande European Development Days.

Av Kristofer Björkman

Jaiku-grundaren Jyri Engeström om realtime web på #realconf


Jaiku-grundaren Jyri Engeström avslutar Really Realtime Web Conference med några tänkvärda ord, nästan uppmaningar:

The people-centric (real time) web.

As a web citizen, your basic right should be to:

  1. Host your own identity
  2. Log into any website with your identity and immediately see your friends
  3. Push your activities to your friends regardless of the service you and they choose for producing and consuming
  4. Participate in the same thread of comments from anywhere
  5. Store a record of your activities on your own server

Sent from my iPhone

Passa dig för “Social Media Gurus”


Det här videoklippet har snurrat runt lite i PR-kretsar och fått många att dra lite på smilbanden i höstmörkret. Dock har säkerligen några av de mest träffade även satt skrattet i halsen. För det råder väl inga tvivel om att vi för stunden befinner oss i en social media hype, som på kort tid omkullkastat lite av traditionell PR. Exakt hur man ska förhålla sig till detta är många som fortfarande undrar. Några har inte vågat “ta steget”. Andra har kastat sig handlöst in i den nya kontexten med mer eller mindre vettiga strategier. Vad som är rätt eller fel, tvista de lärde. Men en sak är i alla fall tämligen säker  – de sk “social media gurus” flockas nu i allt större utsträckning över de villebråd som ännu inte hittat strategier för sin närvaro på den sociala webben. Några av dem är ena riktiga klåpare. Passa er för dem!

Enjoy!

Cision försvarar mediedatabasen


Jag noterar med glädje att Alexander Mason, från Cision, kommenterat mitt inlägg “PR-verktyg anklagas för SPAM”. Av kommentaren ifråga så menar Alexander att en kombination av sk “push” och “pull” är att rekommendera. Alexander skriver “Att göra information tillgänglig så att folk kan hitta den är det väl i dagsläget ingen som propagerar emot” “men då det finns en riktigt bra story så har de (läs journalisterna) ingenting emot att få den skickad till sig.”

Cision försvarar mediedatabasen
Jag håller helt med Alexander. Jag har absolut ingenting emot båda tillvägagångssätten. Men – och detta är viktigt – beträffande sistnämnda så verkar förutsättningarna för att lyckas förse journalister och liknande med “en riktigt bra story” med pushliknande utskick knappt finnas eller åtminstone inte utnyttjas, därav inlägget från bl a Chris. Och han är inte ensam. Tvärtom menar jag att Chris utgör toppen på ett isberg. Självklart finns massor av undantag som bekräftar regeln. Jag vet att massor av journalister får bra information skickad till sig utan att direkt ha efterfrågat den. Men det bortser inte från det faktum är att majoriteten av dem är föremål för regelvidrig SPAM.

Alexander skriver: “Dessutom kan du som kund välja att skicka ut informationen till endast dina egna kontakter, använda vår databas för Sverige, Norden, Europa eller Globalt. Du kan också välja mellan att skicka ut informationen själv eller få hjälp av Cision att välja rätt målgrupp och utskickssätt.”

Jag hyser respekt för Cisions arbete med att bygga upp en gedigen databas av journalister, media och deras intresseområden. Och jag tvivlar inte en sekund på att Cision efter bästa förmåga försöker hjälpa sina kunder att hitta sin målgrupp och utskickssätt med utgångspunkt från bl a denna databas. Problemet för Cision och alla andra som erbjuder denna tjänst är att ju mer komplex kommunikationslandskapet är desto svårare blir det för dem att matcha sina kunders intressen mot medias, och vice versa. Resultatet blir i allt för många fall SPAM istället för bra stories till journalisterna.

Heidi Sullivan (Cisions VP of Research) skriver i sin kommentar till debatten att “our aim is to provide PR professionals the resources to identify potential journalists who would be interested in their story. We are constantly enhancing our pitching tips, profiles and additional info to help PR people customize their list and find the contacts relevant to them. Great PR people use those lists and then read what each journalist is writing about before pitching.”

Det låter bra men bevisligen räcker det inte. Om jag förstått saken rätt så innehåller Cisions mediedatabas information om tusentals journalister som varken bett om att finnas med, eller än mindre få pressinformation skickad till sig. Chris Kenton är bara en av dem, som dessutom bett om att bli borttagen från registret utan resultat.

Jag förstår Cisions situatioin; massor av företag bryr sig inte om ovan nämnda, utan söker endast “räckvidd”; att nå så många i målgruppen som möjligt. Därför gör Cision på sätt och viss rätt som ger marknaden det marknaden vill ha, till skillnad från MyNewsdesk i detta enskilda fall.

Men intellektuellt vill jag höra den som anser det vettigt att erbjuda en databas av journalister som inte vill finnas där, och än mindre ha information som resultat därav.

Det jag tror vi alla är överens om är att den bästa kommuniktionen är den som sker på säväl avsändarens som mottagerns villkor; “It takes two to tango” som det står i skolboken.

Av detta kan jag inte dra någon annan slutsats än att det vore betydligt bättre i så fall att erbjuda en databas som bygger på Opt In, d v s en databas där alla journalister kan ansluta sig som vill få information direkt skickad till sig mot bakgrund av de angivit att de är intresserade av. Från denna tjänst är dock steget inte särskilt långt till en oberoende och realtiduppdaterad databas av information som från privat och offentlig sektor, där de journalister som vill lägger upp sina intresseprofiler och får exakt den information de är intresserade av, som de vill, dit de vill, när de vill.

Alexander skriver dock att “det jag oftast hör ligger i linje med, ”det är inte alltid så att man vet vad man är intresserad av i förväg” alternativt ”jag kollar av vissa kanaler en gång om dagen, om någonting riktigt viktigt händer vill jag dock få det skickat till mig direkt”. Och vidare: “En talande kommentar kom från en finansjournalist som inte skrivit om en viktig händelse. Jag hade min prenumeration inställd på klockan 14.00. Pressmeddelandet gick ut 8.00 och därför hann de andra tidningarna ut före med storyn.”

Visst är det så att journalister inte alltid vet vad de vill ha. Därför väljer de ofta att bevaka hela den bransch eller liknande de är intresserade av. Den som vill bli först med en ev nyhet väljer att bevaka i realtid. Jag förutsätter att ovan nämnda frilansjournalist har ändrat sin prenumeration till att leverera resultatet av den i just realtid. Märk väl – detta handlar inte endast om sk pressinformation utan framför allt om information från alla tänkbara källor, inte minst social media.

Den som vill få underlag till riktigt bra stories, bör bevaka vad som sägs på realtidswebben, i alla dess forum.

Internet – a random acts kindness


“Sharing is caring” som man brukar säga. Web 2.0 handlar delvis om att bjuda på sig själv för att att andra ska få det lite bättre. För att den som ger, är den som får.

Harvard-professorn, Jonathan Zittrain, håller ett underbar dragning på Ted Talks på temat: “The Web as random acts of kindness”Int.

Ägna 20 min åt detta tal, och ytterligare 20 min åt hur du kan applicera dessa tankar till din verksamhet.